Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Tham, Vollrath - 4. Tham, Wilhelm - 5. Tham, Vollrath
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tham
495
Tham
jämväl övertog de av Kloten ägda
gruvorna. År 1897 utsågs T. till
bolagets verkst. dir., i vilken
befattning han kvarstod till våren 1909.
— Som chef för T. G. O. kom T. att
taga ledande del i den största och för
Sverige viktigaste affärsuppgörelse,
som dittills ägt rum, övertagandet av
de norrbottniska malmfälten. Ab.
Gällivare malmfält innehade sedan
1893 majoriteten i
Luossavaara-Kii-runavaara ab. (L. K. A. B.). Inför
växande ekonomiska svårigheter,
t. o. m. konkurshot, hade
majoritets-ägaren, v. konsul G. E. Broms, sedan
underhandlingar om statens
övertagande av malmfälten blivit
resultatlösa, utbjudit dem åt olika håll i
utlandet. Intresset för den lappländska
malmen var i stigande hos den
expanderande tyska järnindustrien, och
genom den 1898 beslutade Luleå—
Ofotenbanan skulle
exportmöjligheterna ökas. Då Broms i jan. 1903
lämnat ut ett försälj ningsanbud av
majoriteten i bolagen till ett konsortium
av tyska järnverk, blev faran
överhängande för förödande
priskonkurrens med de mellansv.
exportföretagen. Efter snabba, tidvis dramatiska
förhandlingar lyckades T. träffa ett
optionsavtal med Broms om T. G. O:s
övertagande av aktiemajoriteten i de
båda bolagen. Sedan de komplicerade
finansieringsfrågorna lösts genom ett
av Skandinaviska Kreditab. bildat
konsortium av sv. banker jämte
Deutsche Bank i Berlin, blev avtalet
definitivt i sept. 1903, kort före Broms’
bortgång. Det återstod därefter att
med staten träffa avtal angående
malmbrytning, transporter, frakter å
Luleå—Ofotenbanan m. m. samt om
ev. framtida statsövertagande av
gruvorna. Ett förslag, vari såsom
kompensation för ökad malmbrytning
ingick omedelbart statligt delägarskap
i L. K. A. B., bifölls av 1907 års
riksdag. — I dessa för T. G. O.
skickelsedigra avgöranden intog T. den
obestridligt ledande ställningen. Han var
en chefnatur av modern läggning,
initiativrik, socialt intresserad och
reformvänlig. Under sin Klotentid
nämndes han ”Bergslagens mest
populäre man”. — T. var led. av
riksdagens Första K. för Örebro län 1899
—1905, varunder han insattes i flera
utskott. Åren 1900—03 var han led.
av Statens vattenfallskommitté. Han
var e. o. fullmäktig i Jernkontoret
1901—09. ■—■ Gift 1864 med Helene
Gustava Murray. H. Wn
4. Tham, Gustaf Wilhelm
Sebastian, industriman, politiker, f. 5
sept. 1839 på Samuelsdal i Stora
Kopparbergs skn, Kopparb. län, f 2
aug. 1911 i Huskvarna. Bror till T. 3.
— T. blev 1855 student i Uppsala
och avlade 1860 ex. vid Högre ar-
Wilhelm Tham.
tilleriläroverket på Marieberg i
Stockholm. Efter praktik vid Motala
mekaniska verkstad 1860—62 och vid olika
skeppsvarv och maskinverkstäder i
utlandet 1862—69 var han ingenjör vid
Motala verkstad 1870—74, disponent
vid Ankarsrums bruk i Småland 1874
—76 och verkst. dir. vid Husqvarna
vapenfabriks ab. 1877—1911. Från
1894 var han därjämte ordf, i styr,
för Lindholmens verkstadsab. T. var
led. av Första K. 1887—91 och
tillhörde därunder bevillningsutskottet
fr. o. m. vaderiksdagen 1887 samt
olika särskilda utskott 1889—91. Han
var Sveriges ombud vid
arbetar-skyddskonferenserna i Berlin 1890
och i Bryssel 1897, ordf, i
förliknings-och skilj edomskommittén 1900—01
samt sv. underhandlare om
handelstraktat med Tyskland 1905. — Under
T :s ledning genomgick vapenfabriken
en storartad utveckling, varvid
arbetarantalet ökades från 250 till 1 500.
Jämte gevärsfabrikationen upptogs
tillverkning av symaskiner, gjutgods
och cyklar m. m. Företagets
utveck
ling följdes av ortens, och Huskvarna
blev köping 1907 samt stad 1911. T.
var en förebildlig arbetsgivare, som
bl. a. sörjde för att personalen med
bolagets hjälp erhöll egna hem. Han
var anhängare av den begynnande
socialpolitiska lagstiftningen och tog
genom ovannämnda kommitté
initiativ till upprättande av en
förliknings-mannainstitution. Ehuru i allmänhet
protektionistiskt inställd och i
synnerhet en vän av tullskydd för
skepps-byggerierna opponerade T. sig mot
tackjärnstullen, och han skilde sig
även från majoritetspartiet i
kammaren genom att uttala sig för en
röst-rättsreform på kommunalstreckets
grund. Kyrkligt intresserad
motionerade han bl. a. om ökning av antalet
led. i kyrkomötet. T. invaldes i Vet.
akad. 1899 och erhöll Vasaordens
storkors 1901. ■—■ Gift 1873 med
Julia Elisabeth Louise Reuterskiöld.
S. Sw.
5. Tham, Vollrath Henrik
Sebastian, industriman, f. 28 maj 1867
i Häggdångers skn, Ångermanland, f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
