Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thedenius, Knut Fredrik - 1. Théel, Daniel - 2. Théel, Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Théel
497
Théel
Knut Thedenius.
nan i Stockholm 1841 och innehade
apoteket Korpen därstädes 1843—58
(de två första åren som delägare). Av
hans farmaceutiska uppdrag märkes,
att han i Apotekarsocietetens
direktion var sekr. 1843—47 och 1850—
54, ordf. 1854 och led. 1855—56
samt att han tjänstgjorde som sekr.
eller led. i flera kommittéer för
apo-teksärenden. T. åtog sig en stor
arbetsbörda som lärare. Han
undervisade 1839—46 vid Hillska skolan på
Barnängen i Stockholm, och han blev
extra lärare i naturalhistoria 1844,
lärare 1852, gymnasieadjunkt 1858
och, efter disp.-prov, lektor 1859, allt
vid Stockholms gymnasium (från
1880 Norra latinläroverket) samt fick
avsked 1886. Dessutom var han
lärare ”i de flesta privata skolor i
Stockholm . ..—■ i alla under många år”,
gav ”en lång tid”
apoteksundervis-ning gratis och var tf. lärare vid
Lantmäterikontoret 1841—42 och
vid Högre lärarinneseminariet 1863
■—64 samt tf. adjunkt i kemi, fysik,
botanik och farmakologi vid
Veterinärinrättningen 1861—63. — T.
företog främst i botaniskt men även i
entomologiskt syfte omfattande resor
inom Sverige och besökte även norska
fjälltrakter (1836, 1842) samt
Danmark. Åren 1840—43 var han sekr.
och botanist i Sv. trädgårdsfören.
Utom några uppsatser rörande
fjärilar publicerade han många botaniska
arbeten, av vilka de viktigaste äro
”Bidrag till kännedomen om Najas
marina L.” (Vet. akad:s handl. 1837;
även på tyska), ”Anmärkningar om
Herjedalens vegetation” (Vet. akad:s
handl. 1838), ”Stockholmstraktens
phanerogamer och ormbunkar”
(1850), ”Svensk skol-botanik” (1852
—54), den utmärkta ”Flora öfver
Uplands och Södermanlands
fanero-gåmer och bräkenartade växter”
(1871) samt skrifter rörande mossor
och lavar. Särskilt intresserade sig
T. för studiet av mossorna, och han
utgav två fasciklar sv. mossor (”Musci
Sveciæ exsiccati”, 5—6, 1838). Åren
1852—56 var han red. för Nya
botaniska notiser. T. invaldes i flera
in-och utländska lärda sällskap, bl. a.
Sv. läkaresällskapet 1843. Han
testamenterade sitt stora herbarium till
Riksmus. Efter honom har
moss-släk-tet Thedenia fått sitt namn. ■— Gift
1848 med Charlotta Aurell. — Litt.:
biografi av O. Th. Sandahl i
Entomo-logisk tidskr. 1894. S. L.
1. Théel, Daniel, kirurg, f. 10
febr. 1744 i Stockholm, f 4 nov. 1795
därstädes. Föräldrar: brukspatronen
och handelsmannen Albrekt T. och
Anna Hasselhuhn. •— T. inskrevs vid
Uppsala univ. 1758, studerade kirurgi
för O. af Acrel i Stockholm 1761—
64, var underfältskär vid
Serafimer-lasarettet 1764, fortsatte studierna i
Frankrike (Paris, Rouen), England
och Tyskland 1764—67 samt blev
sistn. år med. dr i Reims och kirurgie
dr i Leipzig. Efter hemkomsten 1767
antogs han till led. av Kirurgiska
societeten, och från 1772 till sin död
var han preses där och överdir. för
kirurgien i riket. Åren 1769—92 var
han därjämte reg.-fältskär vid
Livdrabantkåren. Han invaldes i Vet.
akad. 1792 och var preses där 1794.
—• Under ryska kriget 1788—90 var
T. till en början förste fältkirurg i
Finland, där han bl. a. upprättade
arméns stora sjukhus i Lovisa. Från
hösten 1788 vistades han åter i
Stockholm, och 1789—90 var han jämte
A. J. Hagströmfer] lärare vid den
nyinrättade Kirurgiska skolan,
varifrån sjuttioen underfältskärer
utsändes till Finland. T. deltog i mars
1792 jämte andra läkare i skötseln
av den sårade Gustav III och
förrättade efter dödsfallet obduktion tills,
med Hagströmfer]. Han arbetade på
att utveckla och förfina kirurgien och
fick själv stort anseende som
skicklig kirurg bl. a. för sina operationer
för biåssten. — Gift 1776 med Beata
Elisabeth Malmgren. — Litt.:
åminnelsetal av A. J. Hagströmfer] i Vet.
akad. 1797 (1798). S. L.
2. Théel, Johan Hjalmar,
zoolog, f. 14 juni 1848 i Säter, f 20 juli
1937 i Stockholm. Föräldrar:
kaptenen vid Dalregementet, sedermera
fängelsedirektören i Karlstad Johan
Jakob Tjäder och Margaretha
Aurora Zaphira Leijonflycht. Systersons
dotterson till T. 1. Om T:s släkt,
se Tjäder, detta bd. •—■ T., som
upptog sin morfars mors släktnamn,
avlade mogenhetsex. i Gävle 1869 och
blev fil. kand, och fil. dr 1872 samt
docent i zoologi 1875, allt i Uppsala.
Han blev tf. prosektor 1882, prosek-
Hjalmar Théel.
tor 1883 och e. o. prof, i jämförande
anatomi i Uppsala 1889 samt var
1892—1916 prof, och intendent vid
Riksmus :s evertebratavd. Åren 1892
-—-1924 var han även prefekt för
Kristinebergs zoologiska station i
Bohuslän. — T. har i hela sin
produktion behandlat marina evertebrater,
särskilt tagghudingar, främst ur
anatomisk och systematisk synpunkt. I
yngre dagar beskrev han även maskar,
t. ex. Skandinaviens, Grönlands och
Spetsbergens ”stjärnmaskar”
(gephy-réer) (1875), borstmasken
Phasco-lion (1875) och havsborstmaskar från
haven kring Novaja Semlja (1879).
Hans huvudarbeten behandla de vid
denna tid nyupptäckta
djuphavssjö-gurkorna, gruppen Elasipoda. Om en
av dessa, Elpidia, utgav han 1876’—
77 ett par skrifter; gruppen som
helhet bearbetades i hans 1881 utgivna
monografi över
Challengerexpeditio-nens material, som han fick det
mycket hedrande men samtidigt
krävande uppdraget att bearbeta. Han
beskrev även sjögurkor från andra
djup-havsexpeditioner (1880—86) och
upptog därvid till kritisk granskning
allt överkomligt material från in- och
utländska samlingar av denna
djurgrupp. Efter 1870 ägnade T. större
intresse åt utvecklingshistoriska och
cytologiska spörsmål. Ett förtjänstfullt
arbete inom denna ram är hans 1892
utgivna arbete om
embryonalutvecklingen hos en vid vår västkust allmän
liten sjöborre, Echinocyamus pusillus,
vilket belöfiades med Vet. akad:s pris
1893. År 1902 utkom ett motsvarande
arbete över en annan av våra
sjöborrar och 1906 en skrift om Riksmus:s
material av nordiska och arktiska
lägre havsdjur. Genom sina studier av
bl. a. Challengerexpeditionens
material kom T. in på djurgeografiska
spörsmål; han upptog i ”Om
bipolaritet i havsorganismernas utbredning”
(1900) till behandling det
förhållan
32 Svenska män och kvinnor VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
