Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Théel, Hjalmar - 3. Théel, Elisif - 1. Thegerström, Ferdinand - 2. Thegerström, Hilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Théel
498
Thegerström
det, att samma djurformer kunna
förekomma i nord- och sydatlanten
utan att mellanliggande område
uppvisar några fynd därav. Ett annat
intressant arbete är ”Om plankton och
ämnesomsättningen i hafvet” (1909).
Som mångårig prefekt för
Kristine-berg, som under hans ledning blev
en av Europas främsta
marinzoologiska stationer, fick T. stor betydelse
för hela den sv. havsforskningens
utveckling. Stationens historia har han
tecknat i den 1907 utg. skriften ”Om
utvecklingen af Sveriges zoologiska
hafsstation Kristineberg och om
djurlifvet i angränsande haf och
fjordar” samt i den skrift, som Vet.
akad. utgav till stationens
femtioårsjubileum 1927. Med blicken öppen
för alla nyheter inom
naturvetenskapliga områden sökte T.
modernisera univ.-undervisningen och
införde bl. a. moderna
undersökningsmetoder, t. ex. mikrotomtekniken i
undervisningen i zoologi. Som
museiman var han led. av
byggnadskommittén för Riksmus., och han tog
verksam del i uppläggningen och
fördelningen av samlingarna liksom
deras ordnande och katalogisering inom
evertebratavdelningen. ■—■ T. deltog
i A. E. Nordenskiölds resa till Novaja
Semlja och Jenisej 1875 och ledde
själv expeditionen landvägen till
Jenisej 1876. För marinbiologiska
undersökningar vistades han på
1870-och 1880-talen vid biologiska
stationer och museer i Edinburgh, Trieste,
Neapel, Roscoff, Genua och Messina
samt bedrev embryologiska studier
vid tyska univ. Han blev led. av Vet.
akad. 1884. — Gift 1) 1883 med
Adelaide Charlotta Eckhoff, J 1895;
2) 1897 med Frideborg Roth, f 1898;
3) 1899 med hennes syster Elisif Roth
(T. 3). — Litt.: biografi av O.
Carl-gren i Fysiografiska sällskapets i Lund
förhandi. 1937, av S. Ekman i Vet.
akad:s årsbok 1948. T. F., B. T-d
3. Théel, Elisif, lärarinna,
socialt och kommunalt verksam, f. 27
febr. 1872 i Stockholm. Föräldrar:
fil. doktorn Magnus Roth (bd 6 s.
371) och Fanny Uhr. -—- Efter ex.
från Högre lärarinneseminariet 1893
var T. 1893—98 lärarinna vid
Ählin-ska skolan i Stockholm. Hon
lämnade sin lärarinnetjänst för att gifta sig;
samtidigt började hon ägna sig åt de
av Anna Hierta-Retzius grundade
arbetsstugorna i Stockholm. Ären 1917
■—47, då verksamheten i viss mån
blev kommunaliserad, var hon efter
fru Retzius ordf, i Centralfören. för
Stockholms arbetsstugor och
inspek-tris vid Stockholms arbetsstugor och
barnavärn. Ären 1907—20 hade hon
olika anställningar i
Fredrika-Bremer-förb:s tjänst, bl. a. som föreståndare
för dess platsförmedling. T. var stads-
Elisif Théel.
fullmäktig i Stockholm 1919—42 och
har varit v. ordf, i såväl
fattigvårds-nämnden som lärlings- och
yrkesskole-styr. Inom Högerns
kvinnoorganisationer har hon varit en flitigt anlitad
talarinna. Ären 1921-—23 var hon
sekr. i Allm. valmansförbis
kvinnoråd, varjämte hon även varit ordf, i
Högerns kvinnliga medborgarskola
samt red. för partiorganet
Medborgarens kvinnoavd. Är 1947 erhöll hon
Illis quorum åttonde storleken. ■—
Gift 1899 med prof. Hjalmar T.
(T. 2). S. Sw.
1. Thegerström, Carl
Ferdinand, skådespelare, f. 20 juli 1826
i Stockholm, J 23 maj 1910 i Täby.
Föräldrar: mantalskommissarien
Johan Peter T. och Anna Elisabeth
Åkerdahl. ■—■ Efter slutade
skolstudier hade T. anställning i N. F.
Kjerrströms antikvariska bokhandel i
Stockholm, men lämnade snart denna
verksamhet och tog 1846
engagemang hos O. U. Torsslow vid Mindre
teatern. Är 1854 övergick han till
Södra teatern, som då innehades av
J. W. Weselius, men som efter den-
Ferdinand Thegerström.
nes död följ, år övertogs av L.
Zet-terholm. Där kvarstannade T. i
sjutton år, varunder han hade tillfälle
att lägga i dagen en mycket
mångsidig förmåga. Hans bästa roller voro
rent komiska och stundom farsartade,
ss. källarmästare Propp i Blanches
”Positivhataren”, vartill omsider
kom-mo burleska sångpartier i Offenbachs
operetter ss. Menelaus i ”Sköna
Helena”, General Brumm i
”Storhertiginnan av Gerolstein”, Cabriolo i
”Prinsessan av Trebizonde” samt rövaren
Pietro i ”Frihetsbröderna”. Hösten
1871 övergick T. till Dramatiska
teatern, som han lämnade först våren
1898, då hans försvagade syn tvang
honom att uppgiva sin sceniska
verksamhet. Han tillhörde Dramatiska
teaterns styr. 1888—91. Vid sin
övergång till nationalscenen överraskade
”de Offenbachska sånggudinnornas
älskling”, som T. en gång kallades i
Söndags-Nisse, med att visa en helt
ny sida av sin begåvning, nämligen
som karaktärskådespelare. Korrekt
spelade han sådana Ibsenroller som
Konsul Bernick i ”Samhällets pelare”,
Krogstad i ”Ett dockhem”, Björn i
”Fru Inger till Östråt”, Engstrand
i ”Gengångare”, grosshandlare Werle
i ”Vildanden”, rektor Kroll i
”Ros-mersholm”, Aslaksen i ”De ungas
förbund” och Thomas Stockman i
”En folkfiende”, där han senare var
en mycket lyckad borgmästare Peter
Stockman, samt Shakespeareroller
sådana som Polonius i ”Hamlet”, Don
Juan i ”Mycket väsen för ingenting”,
Domitius i ”Antonius och Cleopatra”
och Autolycus i ”En vintersaga”.
Bland T :s roller i övrigt märkas
doktor Bartholo i Beaumarchais’
”Figa-ros bröllop”, priorn Botvid i F.
Hedbergs ”Bröllopet på Ulfåsa”,
Hei-necke i Sudermanns ”Ära” och Sven
Ulfson i Blanches ”Engelbrekt och
hans dalkarlar”. ■— T. var vid sidan
av sitt sceniska arbete en framstående
amatörbotanist. ■—■ Gift 1863 med
skådespelerskan Mathilda Wilhelmina
Eugenia Thorell, f. Liljegren. A. L.
2. Thegerström, Hilda Aurora,
pianist, musiklärarinna, f. 17 sept.
1838 i Stockholm, f 6 dec. 1907
därstädes. Föräldrar:
kryddkramhand-laren Johan T. och Anna Fredrika
Hammarqvist. Syssling till T. 1. —
Efter att ha varit elev i Stockholm
vid A. F. Lindblads musikinst. samt
hos Franz Berwald, för vars musik T.
sedan hela sitt liv verkade, fortsatte
hon 1857 med statsanslag sina studier
i piano för A. F. Marmontel i Paris
och Frans Liszt i Weimar. Hon
framträdde som konsertpianist på
kontinenten 1859 och återvände följ, år
till Stockholm för konsertverksamhet.
Efter att från 1863 ha verkat som
pianolärarinna i Göteborg vistades T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
