Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Themptander, Robert - Thengberg, se även Tengberg - Thengberg, Jane, pedagog, se Miller-Thengberg, bd 5 s. 300 - Thenstedt, Nathanael - Theorell, se även Teorell - 1. Theorell, Sven Lorens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thengberg
502
Theorell
förmåddes genom starka
påtryckningar att kvarstanna som finansminister
i regeringen Thyselius. Ett år senare
ansågs tiden vara mogen att ånyo
söka genomföra den s. k.
”kompromissen” d. v. s. lösa de med varandra
sammankopplade försvars- och
grundskattefrågorna, och anbudet att
övertaga statsministerposten gick nu till
T., som hade gott anseende inom det
mäktiga Lantmannapartiet men dock
räknades till den moderata
center-gruppen. Vid 1885 års riksdag
lyckades också regeringen genom ett väl
avvägt förslag om ny värnpliktslag
och partiell grundskatteavskrivning
nå ett första resultat i den segslitna
frågan; T. spelade härvid en
synnerligen framträdande roll och har den
främsta förtjänsten av reformens
genomförande. Likaså bidrog han
kraftigt till att kungen tog upp samarbete
med vänstern i Norge, varigenom
tillfälligt en positiv lösning av
unions-frågan syntes uppnåelig. Ären efter
1880-talets mitt tog regeringen på T :s
initiativ aktiv del i den heta
tullstriden, främst genom att vid
riksdagsdebatterna lägga hela sin auktoritet i
vågskålen för frihandelns sak. När
protektionisterna vid 1887 års
riksdag nått majoritetsställning och voro
beredda att med några rösters
övervikt genomdriva ett utvidgat
tullsystem, rådde T. konungen att
upplösa Andra K. och förordna om nya
val för att utröna folkopinionen.
Åtgärden väckte hos motståndarna en
gränslös förbittring, som främst
riktade sig mot T. och som ytterligare
ökade partimotsättningarna.
Frihandelsvännerna vunno en överlägsen
valseger, och T :s ställning syntes
utomordentligt stark. Den politiska
situationen i övriga frågor var dock
förvirrad, och T., som länge önskat
draga sig tillbaka från sin utsatta
post, skyndade på hösten 1887 att
med anledning av protektionisternas
konstlade valseger i Stockholm (i
samband med det s. k.
Ängköks-Olle-valet) begära avsked. Han avgick
1888 och var landshövding i
Stockholms län 1888—96 samt därefter till
sin död verkst. dir. i Trafik ab.
Grängesberg-Oxelösund. Är 1893
invaldes han på de liberalas och
moderatas röster i Andra K., där han till
sin död kom att intaga en ledande
plats bland de vänsterorienterade
stadsrepresentanterna. Han var ordf,
i 1889 års bankkommitté, ordf, i
bankoutskottet från 1894 och led. av
1895 års unionskommitté. Hans
duglighet vitsordades ofta av de bittraste
motståndare, och på hans orädda
partitagande i politiska frågor ger
tullstridens historia fullgoda exempel.
T :s politiska grundinställning var
moderat liberal. Hans dagbok vittnar om
en utpräglad social känsla och ett
varmt intresse för reformer i
arbetar-vänlig riktning. T. blev led. av
Lant-bruksakad. 1888 och hedersled, där
1893. Han blev serafimerriddare 1886.
— Gift 1874 med Frida Mariana
Dahlberg. ■—■ Litt.: T. Petré,
”Ministären Themptander” (1945). T. P.
Thengberg, se även Tengberg.
Thengberg, Jane, pedagog, se
Miller-Thengberg, bd 5 s. 300.
Thenstedt, N athanael, präst,
skolman, f. 12 april 1731 på Ytter
Skomsarby i Stora Tuna skn,
Kop-parb. län, f 30 juli 1808 därstädes.
Föräldrar: fältväbeln Mathias T. och
Anna Christina Almgren. ■—- T. blev
student i Uppsala 1744. Han avlade
teologisk ex. 1751 och studerade även
sv. fornkunskap samt gjorde
dialektuppteckningar i Dalarna för Johan
Ihres dialektlexikon. Han besökte
Tyskland 1756 och blev s. å. fil. mag.
i Greifswald. Det utbrutna kriget
tvingade honom att återvända hem,
där han prästvigdes 1757. S. å. blev
han e. o. bataljonspredikant vid
Upplands reg. Han befordrades till e. o.
hovpredikant 1761 och hade som
sådan bl. a. hand om negern Badins
undervisning i kristendom, ehuru
med klent resultat. Från 1766 hade
han ord. tjänst i k. hovförs. och blev
1768 hovpredikant. Han utnämndes
1776 till kyrkoherde i Stora Tuna
och blev strax efter tillträdet prost
över egen förs, samt 1795
kontraktsprost. -—• T:s största insats i sv.
kulturliv var den praktiska
ungdomsskola, ”Collegium Illustre Gustavianum”,
som han efter tyskt mönster grundade
i Stockholm 1767 och som uppnådde
en ovanlig blomstring under det
decennium den uppehölls. Det var en
realskola för de praktiska yrkenas
rekrytering. När den stod i sitt flor
hade den 120 elever och ett tjugutal
lärare. I mer än ett avseende var
Nathanael Thenstedt. Målning (detalj) av L.
Pasch d. y. 1791 (Stora Tuna kyrka.)
den modern. Bl. a. ville man
inskränka utanläsningen, vänja eleverna vid
offentligt uppträdande och hade
t. o. m. ett föräldraråd, premier samt
skolbibl. Man hade delat upp
eleverna på tre linjer, bl. a. undervisades i
bokhålleri, kemi och
handelskorre-spondens. Utöver de stora språken
läste man holländska. Den tekniska
skolningen bedrevs bl. a. genom besök
på verkstäder och andra arbetsplatser.
Fri flyttning tillämpades. — Gift
1777 med Alleta Regina Söderhielm.
T. M.
Theorell, se även Teorell.
1. Theorell, SvenLorens,
ämbetsman, advokat, publicist, f. 5 nov.
1784 i Odensåkers skn, Skarab. län,
f 15 dec. 1861 i Stockholm.
Föräldrar: kyrkoherden Theodor Sven T.
och Magdalena Holm. — T. blev
1805 student i Uppsala och avlade
1808 auskultantex. i
lantmäterikon-toret och s. å. hovrättsex. Till 1814
var han därefter bosatt i landsorten,
omväxlande sysselsatt med lantmäteri
och tingstjänstgöring. Han blev kopist
i Kammarkollegium 1815, erhöll
häradshövdings namn 1816 och
befordrades i kollegiet till kanslist 1817
och notarie 1835; sistn. post hade
han på förordnande uppehållit sedan
1823. Vid sidan av sin tjänst var han
en ansedd och flitigt anlitad advokat
och fungerade som ”skrivkunnig vän”
åt bonderiksdagsmän, bl. a. J. J.
Rutberg. Ären 1820—22 utgav han tills,
med sin bror T. 2 tidn. Stockholms
Courier, vari han skrev artiklar i
juridiska ämnen. Efter att 1839 ha tagit
avsked ur Kammarkollegium kallades
han 1841 till led. av den nytillsatta
lagberedningen och utnämndes s. å.
till kammarråd. Då i jan. 1845 den
sittande lagberedningen upplöstes och
en ny tillsattes, kom T. inte med i
denna. Han utnämndes 1846 till
häradshövding i Södra Möre härad i
Kalmar län. Är 1848 valdes han till
justitieombudsman; han omvaldes vid
de två följ, riksdagarna men blev
utslagen 1857. Av ständerna tillerkänd
en livstidspension tog han 1858
avsked från häradshövdingeämbetet och
var därefter till sin död bosatt i
Stockholm. — Från sina första
framträdanden omkr. 1820 och några år
in på 1830-talet förfäktade T.
liberala idéer och krav; bl. a. stödde han
Anckarsvärds m. fl:s strävanden att
få en representationsreform till stånd.
Därefter skedde emellertid en
omsvängning, och på 1840-talet kom T.
snart att framstå som en av den
konservativa sidans mest
uppmärksammade skribenter, förbittrat angripande
sina tidigare meningsfränder. Bland
hans skrifter från denna period märkas
”Anckarswärdska politiken. En blick
på 1840 års riksdag” (1—2, 1842—-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
