Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Thiel, Arthur - Thilander, se även Tilander - Thilander, Harald - Thingvall, se även Tingvall - Thingvall, Fredric - Tholander, August - 1. Tholander, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thilander
507
Tholander
bin, Separator, Sv. ostasiatiska
kompaniet m. fl. På grund av sin förmåga
att skaffa fram skickliga medarbetare
och sina representativa egenskaper
erhöll T. vid flera tillfällen
betydelsefulla offentliga uppdrag; sålunda var
han kommissarie för
Stockholmsutställningen 1897 och
generalkommissarie för den sv. avd. vid
världsutställningen i Paris 1900. Under det första
världskriget var T. medl. av Statens
handelskommission. T. spelade även
en framträdande roll inom
Stockholms kulturliv och var i synnerhet
intresserad av musik; han var medl.
av K. teaterns styr, från 1898 till sin
död, var operachef 1907—08 och
upptäckte och bekostade utbildningen
för ett flertal lovande förmågor. Ett
varmt intresse ägnade T. åt Mosaiska
församlingen i Stockholm, där han
intog en framskjuten ställning. Tills,
med sin svåger, dåv. chefen för
Nordiska kompaniet J. E. Sachs,
donerade T. 1907 400 000 kr. till
Stockholms stad för inrättande av ett
späd-barnssjukhus, Barnsjukhuset Simon
och Mathilda Sachs’ minne (Sachsska
sjukhuset), som öppnades 1911. -—■
Gift 1889 med Alice Sara Sachs.
G. E-k
Thilander, se även Tilander.
Thilander, Harald Josias
Euse-bius, blindboktryckare, f. 23 okt. 1877
i Breareds skn, Hallands län.
Föräldrar: folkskolläraren Johan Petter
T. och Gustafva Elisabeth Höök. —
T. insjuknade vid 6)4 års ålder i
scharlakansfeber och barnförlamning,
vilket medförde att han blev helt
blind, nästan döv samt ofärdig i
händerna. Han uppfostrades på
Eugenia-hemmet i Solna 1886—1906. Från
18 års ålder bedrev han självstudier,
särskilt i främmande språk ss. tyska,
franska och engelska samt esperanto.
—• T. har sedan 1906 drivit ett
blindboktryckeri, numera i Stocksund.
Sedan 1909 är han red. för De blindas
veckoblad samt sedan 1912 även för
de blindas esperantotidning Esperanta
Ligilo, vilka båda tryckas i blindskrift.
Dessutom har han utgivit ett stort
antal böcker för blinda, särskilt på
esperanto. På många sätt har han
även verkat för internationellt
samarbete mellan blinda, genom
spridning av tryckalster till nästan alla
Europas länder och genom
deltagande i de blinda esperantisternas
kongresser. T. blev hedersled, i De
blindas fören. 1939 och i Stockholms läns
blindfören. 1943 samt i De blindas
världsråd 1953, vars diplom han
samtidigt mottog. — Gift 1) 1919 med
Karin Höjer, f 1927; 2) 1928 med
Varma Elisabet Järvenpää. T. M.
Thingvall, se även Tingvall.
Thingvall, F r e d r i c, präst,
väckelsepredikant, f. 3 nov. 1747 i
Råneå skn, Norrb. län, f 14 nov.
1829 i Nederkalix skn, samma län.
Föräldrar: kaptenen Carl T. och
Catharina Blix. — Redan vid tolv
års ålder inskrevs T. jämte tvenne
yngre bröder vid univ. i Uppsala,
där han avlade fil. kand.-ex. 1772.
T. prästvigdes sistn. år sedan han
erhållit kallelse att bliva huspredikant
i Stockholm hos presidenten friherre
Johan Löwen. Innan T. återbördades
till sin hembygd, hade han i
huvudstaden innehaft skilda prästerliga
tjänster, ss. huspredikant,
nådårs-predikant och adjunkt samt en tid
varit vikarie vid trivialskolan. Är
1779 förordnades T. att vara adjunkt
åt komministern i Neder-Kalix.
Kanske redan under sin Uppsalatid -— i
varje fall under vistelsen i Stockholm
— kom T. i livlig kontakt med den
herrnhutiska fromhetsriktningen, av
vilken han mottog bestämmande
intryck. Under sin tid i Neder-Kalix
samlade han i strid mot
konventikel-plakatet befolkningen till religiösa
sammankomster i sitt hem. Efter
anmälan kom saken slutligen före i
hovrätten, som i sitt utslag 1783 föreskrev,
att T. skulle av domkapitlet
examineras rörande sin teologiska ståndpunkt.
De skriftliga svar, som T. lämnade,
ansågos icke helt kunna fritaga honom
från misstankarna, att han var
påverkad av herrnhutismen. — Svåra
motgångar i befordringshänseende
och därmed sammanhängande
trångmål fördystrade hans liv. År 1800
utnämndes han till skolmästare i Luleå
— hans pedagogiska intresse var
påfallande stort — men avstängdes från
tjänstgöring redan 1804. — Den
moderna kyrkohistoriska forskningen
tillerkänner denne relativt okände
prästman en framskjuten plats i det äldre
norrlandsläseriets historia. ■— Han
har författat skriften
”Christligbarna-uppfostran i anledning af Eph.
6: v. 4” (1818). — Gift 1783 med
Barbro Magdalena Carlenia. — Litt.:
H. Nilsson och N. Söderlind, ”F. T.
och Norrlandsläseriets uppkomst”
(Kyrkohist. årsskr. 1938—39).
H. G-dh
Tholander, Carl August,
porträttmålare, teckningslärare, f. 16 juli
1828 i Kristianstad, f 19 okt. 1910
därstädes. Föräldrar: konstapeln vid
Wendes artillerireg. Gustaf T. och
Elna Andersdotter. — Vid 12 års
ålder tog T. värvning’ som trumpetare
vid Skånska dragonerna. Fritiden
ägnade han åt ritstiftet och så
småningom mognade hans beslut att bli
konstnär. Ytterligt energisk, sparsam och
ordentlig lyckades det honom att
med endast egna sparslantar
finansiera två studieår (1848—49) vid
Konstakademien i Stockholm varpå
han studerade ett år vid Köpenhamns
målareakademi. Efter 14 års
militärtjänst tog han avsked med
sergeants rang. Ären 1854—56 var han
bosatt i Göteborg som
porträtteckna-re, samt begav sig sistnämnda år till
Düsseldorf, där han under två år
fortsatte sina målarestudier. Under
denna tid målade han bl. a. ”Den
förlorade sonen” vilken tavla
konstnären 1857 skänkte till kyrkan i sin
födelsestad. Efter någon tids vistelse
i Finland (Helsingfors och Åbo) där
han bl. a. porträtterade den grevliga
Armfeltska familjen och knöt ett
varmt vänskapsband med skalden
Josef Julius Wecksell, kom T. omkr.
1859 till Moskva. Där blev han
teckningslärare vid det tyska
Peter-Paul-gymnasiet. Han vann även stort
anseende inom den gamla ryska
krö-ningsstadens aristokrati såsom
porträttmålare. Inom den stora tyska kolonien
i Moskva intog han en mycket
framskjuten ställning, bl. a. såsom stiftare
av dess kristliga ynglingaförening.
Han tillhörde även under flera
decennier det ryska bibelsällskapets
styrelse. Med uppsatser, korrespondenser
och teckningar medarbetade T.
under årens lopp rätt flitigt i svenska
tidningar (såsom t. ex. i Stockholms
Dagblad, Nya Dagligt Allehanda,
Illustrerad Tidning och Ny Illustrerad
Tidning). I Svensk Läraretidning
publicerade han intressanta
skildringar av det ryska skolväsendet.
Efter 38 års verksamhet i Ryssland
återvände han 1898 till Sverige och
bosatte sig i sin födelsestad. Han
utgav 1856 en samling evangeliska
betraktelser med titeln ”Hvitsippan”.
T. var hedersled, av Sv. fören. i
Moskva samt innehavare av medaljen
”Illis quorum”. —■ Ogift. O. R. L.
1. Tholander, Fredrik,
läkare, f. 28 nov. 1806 i Stockholm, f
25 sept. 1872 därstädes. Föräldrar:
stadsmäklaren Carl T. och Betty
Harald Thilander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
