Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Tholander, Fredrik - 2. Tholander, Henrik - Tholin, Claes - Thomæus, Thomé, Thomée, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tholander
508
Thomæus
Minten. ■—• T. blev student i Uppsala
1822 samt därstädes fil. kand. 1827,
fil. mag. s. å., med. kand. 1829, med.
lic. 1831 och med. dr 1835. Han var
tf. bataljonsläkare vid Andra
livgardet 1832—36 och läkare vid
Stockholms sjömanshus 1833—36; från
1832 hade han enskild praktik i
Stockholm. — I över 40 år medlem
av Sv. läkaresällskapet, var T. en av
dettas stöttepelare och verksammast
arbetande krafter, känd som
sällskapets ”levande lexikon” och
självskriven led. av olika kommittéer där.
Han uppbar även flera allmänna
uppdrag och var bl. a. led. av
direktionerna för Gymnastisk-ortopediskainst.
(från 1849), Allmänna barnhuset
(1850-—51) och Danviks hospital
(från 1853). — Som läkare och
människa var han lugn, vänlig och
plikttrogen. — Gift 1838 med Maria Sofia
Cantzler. P. H. T.
Henrik Tholander.
2. Tholander, He n r i k Evald,
metallurg, f. 8 mars 1847 i
Stockholm, f 28 febr. 1910 därstädes. Son
till T. 1. ■—- T. avlade mogenhetsex.
i Stockholm 1864, blev fil. kand, i
Uppsala 1871 och fil. dr där 1875
samt genomgick Bergsskolan i
Stockholm 1871—72. Han var
hyttingenjör vid Avesta järnverk 1873—
76 och vid Domnarvets järnverk 1877
•—79, förvaltare vid Forsbacka bruk
1879—84 samt förvaltare och
överingenjör vid Avesta järnverk 1884—
92. Sistn. år blev han metallurgisk
ingenjör vid Jernkontoret; på grund
av tilltagande sjuklighet lämnade han
denna befattning 1904. Ären 1892—
1907 tillhörde han red. för
Jernkon-torets annaler. -—■ T. vann tidigt
anseende som en mycket framstående
metallurg. Vid blott trettiofem års
ålder blev han (1882) föreslagen till
ingenjör vid Jernkontoret. Han
gjorde viktiga insatser till gagn för sv.
järnhantering genom sin praktiska
stora delar av vårt land. Under
storstrejken 1909 besökte han USA för
att upplysa de amerikanska arbetarna
om förhållandena i Sverige och
insamla penningmedel för de
strejkande. För T. hörde den politiska och
den fackliga rörelsen nära samman.
Han deltog med iver i propagandan
för den allm. rösträtten och var 1902
led. av det utskott, som stod i spetsen
för den politiska storstrejken. Det
internationella samarbetet hade i T. en
verksam anhängare. Han deltog i
samtliga skandinaviska
arbetarkon-gresser från 1888, då den första hölls
i Göteborg, till 1920. •—• Gift 1892
med Mathilda Bryle. S. Sw.
Thomæus, T ho mé, T h om é e.
Släktens äldste kände medl., Anders
(f. omkr. 1601), enligt traditionen en
skotsk adelsman, skall omkr. 1615
ha lidit skeppsbrott vid Torekov på
Skånes kust, där han upptogs av en
murmästare i Hälsingborg vid namn
Hans. Efter denne kallade han sig
Hansson och gifte sig med sin
räddares dotter. Barnen till hans yngste
son, kyrkoherden i Osby Thomas
Andersson (f. 1626, f 1692), antogo
släktnamnet Thomæus efter faderns
dopnamn. Bland dessa märkas
prosten i Osby Petrus T. (f. 1666, f
1721). Han blev far till prosten i
Hjärsås Thomas T. (f. 1699, f 1752)
och prosten i Ravlunda Andreas T.
(f. 1704, f 1777), från vilka släktens
två huvudgrenar härstamma. —
Thomas T :s äldste son var kyrkoherden
i Ivö Per T. (f. 1730, f 1783), vars
söner ändrade släktnamnet till
Tho-mée eller Thomé. Av dessa var Gustaf
Henrik Thomée (f. 1763, f 1823)
förste expeditionssekr. i
Kanslikollegium samt framträdde som skald och
översättare. Han blev far till förf, och
översättaren, redaktören i Stockholms
Dagblad Gustaf Thomée (f. 1812, f
1867). -—■ Släktnamnet ändrades till
Thomée av en son till ovannämnde
prosten Andreas T., kyrkoinspektoren
i Halland Jöran Thomée (f. 1735, f
1810), farfar till landssekr. Anders
Jakob Thomée (T. 3). Jöran
Tho-mées tvillingbror var prosten i
Fjäl-kinge Thomas T. (f. 1735, J 1795),
vars äldre barn kallade sig Thomée.
Dottern Maria Sophia Thomæus (f.
1776, f 1851) hade före sitt gifte
med faktorn Thomas Bond (f 1824)
en son med v. pastorn i Fjälkinge
Albrecht Johan Pisarski; sonen var
sedermera biskopen Johan Henrik
Thomander (T. 2). Av prosten i
Fjälkinge Thomas T:s tolv barn
bibehölls släktnamnet T. endast av yngste
sonen, hovpredikanten Jöran Jakob
T. (T. 1). Från honom härstammar
den nu i Sverige levande släktgrenen
med detta namn. — En annan son
till ovannämnde prosten i Ravlunda
och konsulterande
ingenjörsverksamhet vid bruken. Bl. a. konstruerade
han ett på många håll alltjämt
använt slutet uppsättningsmål,
varigenom en bättre fördelning av
beskickningen på masugnarna erhölls, samt
en gasgenerator och en varmapparat
för blästerluft. T. publicerade flera
vetenskapliga arbeten, bland vilka må
nämnas ”Försök att utröna
röstningens inflytande på magnetisk
järnmalm och blodsten” (1874, drsavh.),
”Om qväfve hos götjern och derpå
grundad jemförelse mellan
Bessemer-och Martinjern” (1888) och ”Om
framställning af tackjern af låg
fosforhalt” (1891), alla i Jernkontorets
annaler. — Gift 1878 med Bertha
Mathilda Böös. •—- Litt.: biografi av
O. Tingberg i Bihang till
Jernkontorets annaler 1910. S. L.
Tholin, Claes Emil, skräddare,
fackföreningsmän, politiker, f. 22 okt.
1860 i Södra Säms skn, Älvsb. län, f
27 juni 1927 i Stockholm. Föräldrar:
bonden Carl Johan T. och Lovisa
Pehrsdotter. •—■ T. sattes vid tio års
ålder i skräddarlära och var
skräddargesäll i Köpenhamn 1880—90. Han
kom där i kontakt med
arbetarrörelsen och blev styr.-led. i skräddarnas
fackfören. samt medl. i den politiska
”Karl-Marx-klubben”. Från
Köpenhamn kom han till Stockholm, där
han arbetade i sitt yrke till 1906 och
blev en av de drivande krafterna i
den socialdemokratiska rörelsen. Han
tillhörde styr, för Sv.
skrädderiarbe-tareförb. 1891—1900 och 1901—04
samt Landsorganisationens sekretariat
1900—06. Ären 1901—07 tillhörde
han den socialdemokratiska partistyr,
och fungerade därvid tidvis som
parti-ordf. Han var ombudsman inom LO
1907—20 och led. av Arbetsrådet
för behandling av tvister om
arbetstidslagens tillämpning från sistn. år
till sin död. ■—■ T. var framför allt
agitator och genomreste som sådan
Claes Tholin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
