Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Thomander, Johan Henrik - 3. Thomée, Anders, ämbetsman, bruksägare, se s. 513 - Thomasson, Eskilander - Thomasson, Harald - Thomasson, Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thomasson
511
Thomasson
letristiska drag ur T:s och C. F.
Dahlgrens brefvexling m. fl. källor”. —
Gift 1834 med Emilia Lovisa
Catharina Meyer. — Litt. G. Ljunggren,
”Inträdestal” (Sv. akad:s handl. ifrån
år 1796, 41, 1867); O. Hippel,
”Kyr-kolagskommittén 1824—1846. En
historisk och kyrkorättslig studie”
(1914); N. Algård, ”J. H. T.
Kyrkomännen. Personligheten” (1924).
E. B-n
3. Thomée, Anders,
ämbetsman, bruksägare, se s. 513.
Thomasson, E s k i l a n d e r,
jurist, politiker, f. 1 juni 1829 i Konga
skn, Malmöh. län, J 22 april 1891 i
Stockholm. Föräldrar:
riksdagsmannen i bondeståndet Thomas Nilsson
och Hanna Larsdotter. — T. blev
student 1846 och fil. dr 1853 samt
avlade hovrättsex. 1856, allt vid
Lunds univ. Han utnämndes till v.
häradshövding 1857 och disputerade
följ, år på avh. ”Historisk
framställning af lagstiftningen om de svenska
städernas fördelning i stapelstäder och
uppstäder”, varefter han 1859—60
innehade docentur i administrativrätt
och nationalekonomi vid nämnda
univ. Han blev rådman i Lund 1860,
borgmästare 1879 samt
representerade staden i Andra K. 1873—89. I
lagutskottet, som han tillhörde 1876
—86, var han v. ordf. 1879—86.
Sedan T. 1884 valts till
justitieombudsmannens efterträdare, insattes han
efter ord. innehavarens avgång 1886
i detta ämbete, vilket han beklädde,
tills han 1889 utnämndes till
justitie-råd. — T. stod på god fot med
Lantmannapartiet och anslöt sig till 1873
års kompromiss i försvars- och grund
-skattefrågorna; han motsatte sig
ned-prutningarna av det Posseska
härord-ningsförslaget 1883. Under tullstriden
intog han en frihandelsvänlig
ståndpunkt. Särskilt i lagfrågor var hans
inflytande stort. Han ansågs ha stor
andel i den för Lunds univ. lyckliga
utgången av dess nybyggnadsfråga
1877. — Gift 1866 med Anna Maria
Theodora Andersson. S. Sw.
Thomasson, Harald Viktor,
skolman, naturforskare, f. 20 juli
1893 i Häradshammars skn, Östergötl.
län, f 31 okt. 1937 i Göteborg.
Föräldrar: folkskolläraren Karl Viktor T.
och Anna Kristina Mathilda
Seger-dahl. — T. avlade studentex. i
Norrköping 1912 och blev fil. mag. vid
Uppsala univ. 1918. Han var lärare
vid Torsby privata samskola i
Värmland 1918—20, extra geolog vid
Sveriges geologiska undersöknings
torv-inventering 1919—20 och vid dess
sommararbeten (kartläggning m. m.)
1929—37 samt tf. assistent vid
torv-inventeringen 1920—23. Efter
prov-årstjänstgöring var han vik. lektor vid
Östersunds läroverk 1925, extra lärare
Harald Thomasson.
vid Göteborgs v. realskola 1925—32
samt adjunkt i biologi med hälsolära
och kemi vid Trollhättans
samreal-skola 1931—37 och i samma ämnen
vid Göteborgs v. realskola 1937.
Under flera, år var han naturvetenskaplig
sakkunnig vid Göteborgs mus. —- T.
ägnade sig ursprungligen åt att
studera den mikroskopiska
sötvattens-faunan. Han kom snart in på
insjöarnas mikrobiologi överhuvudtaget,
och särskilt inriktade han sig på
dia-tomacéerna (kiselalgerna) och deras
produktionsbiologi. Om dessa
limno-logiska arbeten publicerade han ”Sjön
Lekvattnet i Värmland” (1924, tills,
med G. Lundqvist) och ”Methoden
zur Untersuchung der Mikrophyten
der limnischen Litoral- und
Pro-fundalzone” (1926). Med god
kunskap om diatomacéernas systematik
startade han en serie undersökningar
över s.-ö. Sveriges, särskilt
Kalmar-sundstraktens, nivåförändringar. De
egendomliga diatomacéfloror, av
omväxlande söt- och saltvattensformer,
T. där anträffade, gåvo ny belysning
åt Östersjöns äldsta naturhistoria.
Senare fortsatte T. dessa arbeten
(samtliga publicerade i Geologiska fören :s
förhandi. 1926, 1927, 1932, 1935 och
1937), varvid han 1935 konstaterade,
att sedimenten från de ovan nämnda
stadierna underlagras av fossilfria
leror, vilka i sin tur vila på
fossil-och pollenrika leror. T :s
framställning av Östersjöns förstadier blev
följande: Baltiska issjön — Yoldiahavet
—• Forngyrosigmasjön —
Rhabdone-mahavet — Gyrosigmasjön —
Eche-neishavet -—• Ancy lussjön — Masto
-gloiahavet — Litorinahavet. — Från
nivåförändringarna ur
naturgeogra-fisk synpunkt kom T. in på
arkeologiska problem särskilt vid Bråviken
och på Västkusten. Vid Bråviken
kunde han (tills, med T. Engström)
bestämma nedergränserna för ett
tjugutal stenåldersboplatser liknande
de genom Birger Nermans
undersök
ningar kända Säterboplatserna. T :s
viktigaste arbete på Västkusten var
den stora undersökningen över
boplatsområdet vid Sandarna vid
Göteborg (1934, tills, med Johan Alin och
Nils Niklasson). Boplatsen daterades
i stort sett till 7000 år f. Kr. Ett
geologiskt resultat var, att enligt T. en
omfattande transgression ägt rum
efter boplatstiden. Utom dessa
arkeologiska arbeten skrev han
”Älders-grupperingen inom västsvensk
stenålder” (1937) och ”Harpunfyndet
från Hästefjorden” (utkom postumt
1938). Genom sina specialutredningar
för Göteborgs mus. var T. en
betydelsefull tillgång för utforskandet av
Västkustens naturhistoria. — Gift
1929 med Anna Andersson. •— Litt.:
biografi av G. Lundqvist i Geol.
fören:s förhandi. 1938, G. L.
Thomasson, Pehr, lantbrukare,
litteratör, f. 24 febr. 1818 i
Jämshögs skn, Blek, län, f 9 mars 1883 i
Stockholm. Föräldrar: bonden
Thomas Svensson och Hanna Svensdotter.
■— T. var i sin ungdom först
vallpojke, sedan dräng hos sin far samt
efter dennes död hos sin äldre bror.
Sedan han gift sig med en
hemmans-ägaränka i Hälsingborgs landsförs.
skaffade han sig ’/sa mantal i Väsby
skn i nv. Skåne. Hustrun rymde från
hemmet 1855 och T. fick skilsmässa
1857. Från den tiden ägnade han sig
helt åt litterära arbeten, först
omväxlande bosatt i Jönköping, Alingsås
och Göteborg, därefter från 1864 i
Stockholm. — T. debuterade 1839
som förf, med ett häfte ”Små sånger”
av ”Blekingsk bonddräng”; senare
verk av honom äro bl. a. ”Samlade
skaldeförsök” och ”Dikter” (1857
resp. 1863, i viss mån nya, utökade
uppl. av debutsamlingen), innehållet
i dessa samlingar utgöres av
allmogevisor, som uppskattades och
fortfarande leva kvar i Blekinge. Ännu
Pehr Thomasson. Målning av G. V. Palm
1857. Kulturhist. Museet, Lund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
