Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Thomé, Karl Erik - Thomée, Anders - Thomson, se även Tomson - Thomson, Arthur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thomée
513
Thomson
Karl Thomé.
ämne. Hans produktion inom
mejeriforskningen är mångsidig och utgöres
av försöksberättelser från Statens
mejeriförsök samt uppsatser i
fackpressen. Främst har han studerat
mejerikemiska, mejeribakteriologiska och
mej eri tekniska ämnen av vikt för
praktisk mejerihantering. — Gift
1939 med Karin Brahme. S. L.
Thomée, Anders Jakob,
ämbetsman, bruksägare, f. 25 aug. 1812 i
Ramlösa, Hälsingborg, f 15 jnni 1874
i Stockholm. Föräldrar:
landsfiskalen Thomas Theodor T. och Fredrika
Lovisa Wessberg. Om T :s släkt se
Thomæus, s. 508. —- T. blev student
i Lund 1829 samt efter avlagd
juridisk ex. auskultant i Skånska
hovrätten 1836. Ären 1844—46 var han tf.
domhavande, blev 1845 länsnotarie i
Gävleb. län och var 1846—56
lands-sekr. i Jämtl. län. Där kom han att
göra en betydande insats. Han
inköpte 1853 Äflohammars bruk i
Offerdals skn. Efter att ha tagit avsked
från sin tjänst 1856 ägnade han sig
huvudsakligen åt sitt bruk. Detta
hade stor avsättning till Norge, och
T. blev bl. a. därigenom livligt
intresserad av att åstadkomma bättre
kommunikationer i Jämtland. Det
skulle ske genom upprättandet av en
kombinerad land- och vattenväg från
Sundsvall till Levanger vid norska
kusten med utnyttjande av Jämtlands
sjöar. Sedan T. valts till led. av
borgarståndet för ständermötet 1856—
58 verkade han energiskt inom
riksdagen för projektet och utverkade ett
större statsanslag för dess
genomförande. Den jämtländska
kommunikationsleden öppnades 1863 för trafik,
men det visade sig snart att de många
omlastningarna gjorde driften för
dyr. Det för ändamålet bildade
bolaget måste redan 1867 gå i konkurs,
vilket medförde stora förluster även
för T. personligen. Efter dess
misslyckande blev han i stället en
energisk propagandor för anläggandet av
järnvägar i Norrland. S. sålde sitt
bruk 1870 och slog sig ner i
Sundsvall, där han bildade Sällskapet för
Norrlands väl (senare kallat
Norrlands framtid), som skulle sprida
kunskap om landsdelens rika
naturtillgångar och medverka till deras
utnyttjande; från 1869 till sin död
redigerade S. tidskr. Norrland och dess
framtid, som från 1873 var organ
för sällskapet. -—■ Gift 1847 med
Josefina Göransson. T. M.
Thomson, se även Tomson.
Thomson, Arthur Natanael,
statsvetenskapsman, politiker,
ämbetsman, f. 6 nov. 1891 i Mönsterås,
Kalmar län. Föräldrar: predikanten Ola
Niklasson T. och Anna Sigrid
Åkesson. Bror till borgarrådet Ragnar
Tomson. —■ Efter mogenhetsex. i
Kristianstad 1909 samt fil. kand.- och
fil. lic.-ex. i Uppsala 1915 blev T.
fil. dr i Lund 1923. Han var e. o.
ämneslärare 1912—15 och förste
äm-neslärare 1915—29 (tjänstledig 1924
—29) vid Önnestads folkhögskola.
Ären 1923—27 var han docent i
finanshistoria, 1928—30 i statskunskap
vid Lunds univ. Efter mångårigt
deltagande i folkbildningsverksamhet,
bl. a. som föreståndare för
centralbyrån i Lund för populära
vetenskapliga föreläsningar, var T.
föreläsnings-konsulent hos Skolöverstyr. 1927—30
och riksstudieledare i Arbetarnas
bildningsförbund 1929—30; 1929—32 var
han led. av Andra K.
(socialdemokrat). Åren 1931—38 var han
undervisningsråd samt därjämte 1933 chef
för Statens arbetslöshetskommissions
ungdomsavd. och 1934—38 kanslichef
där. Han var 1939—51 landshövding
i Malmöh. län men åtnjöt 1940—46
tjänstledighet för att vara ordf, och
chef för Statens
arbetsmarknadskommission. Sedan 1951 är han universi-
Arthur Thomson.
tetskansler. Han är ordf, i Statens
samhällsvetenskapliga forskningsråd
sedan 1947 och i styr, för
Farmaceutiska inst. sedan 1952. — T:s drsavh.
”Grundskatterna i den politiska
diskussionen 1809—1866” (1, 1923) bär
underrubriken ”Ett bidrag till
lantmannapartiets förhistoria”. Det är
sålunda grundskattefrågans
parlamentariska aspekt, som i främsta rummet
uppmärksammas; i den publicerade
delen redogöres för den
grundläggande principdiskussionen 1809—23 ang.
jordskatternas avveckling. I en
utförlig inledning, behandlande
grundskatteväsendets uppkomst, visar T. sig
emellertid även väl förtrogen med
den kamerala sidan av ämnet. Som
universitetslärare i statskunskap gav
han vidgat utrymme åt
kommunalförvaltningens problem och historia.
Till detta område hänför sig ”Studier
i frihetstidens prästvalslagstiftning”
(1951), vari bl. a. visas, att
röst-graderingen efter mantal först
uppkom vid församlingarnas prästval. I
anslutning till sin drsavh. publicerade
T. även ett flertal uppsatser, vari han
dokumenterar sig som kännare av det
politiska livet i Sverige vid tiden för
det nuvarande statsskickets
grundläggning. Särskilt märkes en
undersökning i ”Festskrift tillägnad
Theodor Hjelmqvist” (1926), ”Liberal”,
vari påvisas, att uttrycket ”liberala
partiet” förekommit i Sverige redan
1809 ss. beteckning för den
författ-ningstrogna fraktionen på riddarhuset
(”1809 års män”); den äldre
uppfattningen tillskrev prioriteten i detta
hänseende åt ett spanskt parti, som
1810 antagit benämningen liberaler.
—■ T. har på de administrativa poster
han beklätt visat förmåga att ledande
gripa in i och organisera vitt skilda
arbetsfält. Främst har hans namn
knutits till den sv.
arbetslöshetspoliti-kens omläggning på 1930-talet och
arbetsmarknadens reglering under
andra världskrigets år. Särskilt
ungdomsarbetslöshetens snabba
avveckling tillskrives T :s insatser, liksom
att övergången mellan gammal och
ny arbetslöshetspolitik kom att
förlöpa utan friktioner. T:s åtgärder för
arbetsmarknadens reglering präglades
av en nykter verklighetssyn samt
känsla för humanitetens förpliktelser. Vid
överflyttningen av arbetskraft till nya
verksamhetsområden tillgodosågs i
första hand behovet att bereda
arbetslösa sysselsättning. Bestämt avvisande
ställde T. sig till tanken på
tvångs-dirigering av arbetskraft eller en total
reglering av arbetsmarknaden; med
polemisk skärpa vände han sig också
mot alla krav på åtgärder av
de-monstrationskaraktär, t. ex. skolornas
stängning och elevernas
kommende-ring till arbetstjänst. Administrativ
33 Svenska män och kvinnor VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
