Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thomson, Arthur - Thomson, Carl Gustaf, entomolog, se nedan - Thomson, släkt - 1. Thomson, Niclas Hansson - 2. Thomson, Carl Gustaf - Thor, Emil Nils Johanson-, målare, grafiker, se Johanson-Thor, bd 4 s. 76 - Thoræus, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thomson
514
Thoræus
effektivitet men obyråkratiskt
hand-havande av verkningsmedlen ha
överallt kännetecknat T:s
ämbetsutövning. — Gift 1) 1916—32 med
Mathilda Feuk; 2) 1933 med Hildur
Peterson-Berger. S. Sw.
Thomson, Carl Gustaf,
entomolog, se nedan.
Thomson, släkt från Malmö. Som
stamfader brukar räknas rådmannen
och handelsmannen i Malmö Thomas
Nielsen Jyde (f. 1619, f 1702), en
ansedd och driftig affärsman. Hans
två söner, Thomas och Jacob, voro
båda framgångsrika köpmän, och
båda upptogo namnet Jyde som
släktnamn. Bland Thomas
Thomas-son Jydes (f. 1659, f 1730)
efterkommande vann namnet Thomasson,
småningom ändrat till T., burskap inom
flera släktgrenar. En sonsons sonson
till Thomas Nielsen Jyde var
bokförläggaren Niclas T. (T. 1); en sonsons
sonsons son, tillhörande en annan
gren än T. 1, var akademiadjunkten
Carl Gustaf T. (T. 2). Medl. av
släkten T. äro även bosatta i
England. En medl. av släkten, Johan
Joachim T. f. 1812, f 1840), bosatte
sig i Chile och blev far till den
chilenske sjöhjälten Thomas Manuel
T. (f. 1839, J 1880). — Litt. L.
Ljungberg, ”Släkten T.” (Malmö
fornminnesförems årsskrift 1949).
L. L.
1. Thomson, Niclas Hansson,
bokförläggare, f. 8 nov. 1793 i Malmö,
f 18 mars 1874 därstädes. Föräldrar:
handlanden Hans Thomas Niclasson
och Anna Margareta T. — I sin
ungdom var T. med i Sveriges krig i
Tyskland och Norge och blev
fanjunkare. Därefter återvände han till
Malmö, där han drev en bokhandel
1823—30 och samtidigt från 1827
utgav en tidn., först kallad Allehanda
och från 1828 Malmö Allehanda.
Sedan han nedlagt sin rörelse i
Malmö flyttade han till Stockholm,
skaffade sig ett boktryckeri, som han
ägde 1831—51, och etablerade sig
som bokförläggare. Han
koncentrerade sitt intresse på romanutgivning för
den borgerliga publiken och blev
inom kort den helt dominerande
förläggaren av sv. romaner. L. J. Hiertas
1833 lanserade billighetsserie av
utländska romaner vidareutvecklades av
T. i stor skala och med ekonomisk
framgång. T :s serier voro
”Kabinetts-bibliothek af den nyaste litteraturen”
(1835—44), ”Nytt Kabinets
biblio-thek af in- och utländsk
roman-litteratur” (1845—46), ”Nya Svenska
Parnassen, Bibliothek för Sveriges
romanlitteratur” (1847—48) och ”Nytt
Kabinetts-bibliothek af blandad
svensk och utländsk romanlitteratur”
(1850—61). Dessa serier omfattade
tillsammans närmare 200 romaner,
bland vilka större delen av den
samtida sv. prosakonsten fanns jämte en
mängd översättningar, både av
litterärt högtstående och enklare förf. T.
nådde en förhållandevis mycket stor
publik och kom därigenom att betyda
mycket för prosakonstens villkor i
Sverige. Han var förläggare för den
litterära julkalendern
”Vinterblommor” (1832—46) och tidskr.
”Museum för Naturvetenskap, Konst och
Historia” (1835—37), båda med G.
H. Mellin som redaktör. Sedan T.
sålt sitt tryckeri flyttade han 1851
tillbaka till Malmö och ägnade föga
intresse åt förlagsrörelsen; 1856 sålde
han även den. I Malmö öppnade
han ett lånebibl., som han drev till
sin död. — T. ansågs vara en redbar
och angenäm affärsman med ett visst
godmodigt tillmötesgående, därtill i
sitt hem frikostig värd för en vid krets
förf, och litteraturvänner. ■— Ogift.
Å. N.
2. Thomson, Carl Gustaf,
entomolog, f. 13 okt. 1824 i
Mellan-Grevie skn, Malmöh. län, f 20 sept.
1899 i Lund. Föräldrar: lantbrukaren
Johan T. och Christina Andersdotter.
Sysslings son till T. 1. •— T. blev vid
Lunds univ. student 1843, fil. kand.
1850 och fil. dr s. å. Han var där
e. o. amanuens vid zoologiska museet
1853—61, blev docent i zoologi 1857,
tjänstgjorde som tf. prof, i zoologi i
perioder 1859—62, blev e. o. adjunkt
i entomologi och intendent för de
entomologiska samlingarna 1862 samt
var adjunkt i entomologi från 1864
till sin död. Han kallades 1877 till
föreståndare för entomologiska museet
i Berlin men avböjde kallelsen. År
1867 blev han led. av Fysiografiska
sällskapet i Lund, och han blev
hedersled. i alla de stora entomologiska
fören. i Europa. — Inom
systematiken och den deskriptiva morfologien
intar T. en särställning bland
entomologiska forskare, och hans insatser
Carl Gustaf Thomson.
på detta område betecknades redan
av samtiden som epokbildande.
Nybeskrivning av arter och släkten blev
för T. aldrig självändamål, utan det
väsentliga för honom var att finna
den ”naturliga frändskapen mellan
formerna och gifva densamma uttryck
i systemet” (S. Bengtsson). Ett rikt
intellekt och sällsynt skarp
iakttagelseförmåga i förening med en
enastående arbetsförmåga och en med åren
tillägnad omfattande zoologisk
allmänbildning gjorde honom också väl
skickad att lösa denna uppgift. Sitt
största intresse ägnade T. de stora
insektordningarna skalbaggar och
steklar, och därvid grundade han sina
studier huvudsakligen på ett av
honom själv under resor och
exkursioner hopbragt material; därjämte på
studiet av typsamlingar i Tyskland,
Österrike, Frankrike och Schweiz.
T :s vetenskapliga produktion är
synnerligen omfattande och räknar över
8 800 sidor fördelade på ett 70-tal
arbeten. I anslutning till L. Gyllenhaals
”Insecta Suecica” gjorde han en
ny-bearb. av sv. skalbaggar,
”Skandinaviens Coleoptera” (1—10, 1859—
68), ett grundläggande och i sitt slag
oöverträffat arbete, som grundläde
hans rykte som entomolog. Samma
originalitet och skarpsinne prägla
hans talrika arbeten över steklar, i
synnerhet de mest svårbearbetade
parasitsteklarna; på detta område var
hans insats banbrytande. Över denna
insektgrupp publicerade han
”Skandinaviens Hymcnoptera” (1—5, 1871
—79), varjämte de behandlas i deri
av honom utg. serien Opuscula
ento-mologica. I denna ingingo också
arbeten över andra insektgrupper ss.
skinnbaggar, flugor och nattsländor.
Av bearb. av utländskt material må
nämnas nybeskrivning av 315 arter
flugor insamlade under fregatten
Eugenies jordenruntresa. I vår egen
insektfauna beskrev han c:a 2 375
nya arter, varav huvudparten utgöres
av steklar. — T. var högt skattad som
akademisk lärare och erhöll många
elever. Hans samlingar äro införlivade
med Lunds univ:s kollektioner. Vid
sidan av entomologien ägnade han
stort intresse åt musik och var själv
en skicklig flöjtist. —■ Ogift. — Litt.:
biografi av S. Bengtsson i
Entomolo-gisk tidskr. 1900. B. T-d
Thor, Emil Nils Johanson-,
målare, grafiker, se Johanson-Thor,
bd 4 s. 76.
Thoræus, Gustav Robert,
fysiker, f. 6 okt. 1895 i Mönsterås,
Kalmar län. Föräldrar: handlanden Frans
Gustaf Carlsson och Hilma
Andersson. •— T. avlade studentex. i
Kalmar 1914 och utexaminerades från
Tekn. högskolans avd. för
skepps-byggnadskonst 1919. Han studerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
