Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thordén, Gustaf - Thord-Gray, Ivar - Thorelius, se även Torelius - Thorelius, Emil - Thorell, se även Torell - Thorell, Hildegard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thord-Gray
518
Thorell
lan sina sv. och finska engagemang
genom ett avtal 1944. Sin sv.
verksamhet har han förlagd till
Uddevalla, där han sedan 1945 driver
rederirörelse dels genom Uddevalla
rederiab., dels genom Thordén Lines
ab. och dels genom Rederiab. Aranäs.
Tills, äga dessa företag ett tiotal
fartyg- T. är därjämte grundläggare och
ägare av det 1946 grundade
Udde-vallavarvet ab., som sedan
uppbyggnadsåret 1947 genomgått en snabb
utveckling till ett av landets största
varv. Det har hittills byggt ett
tjugutal fartyg, däribland större
tankfartyg för argentinska och brasilianska
statsföretag. Med över 1 000
anställda, en efter de första årens
svårigheter stabiliserad likviditet och ett
avsevärt expansionsprogram har detta
varv fått en stor betydelse för
Uddevallas utveckling. — Huvuddelen av
sina engagemang har T. samlat i
För-valtningsab. Hirseus, Uddevalla. ■—•
Gift 1948 med Clary Margareta
Johansson från Finland. A. O.
Thord-Gray, I v a r, ursprungligen
Ivar Thord Hallström, arméofficer,
affärsman, arkeolog, f. 17 april 1878
i Stockholm. Föräldrar:
folkskolläraren Reinhold August Hallström och
Anna Hilda Henrietta Svensson. Bror
till Gunnar och Gustaf Hallström,
bd 3 s. 265. ■— T. gick i skola i
Stockholm och studerade därefter till
arkitekt. Är 1895 gick han till sjöss och
kom till Sydafrika, där han rymde
från fartyget. Han arbetade först hos
farmare, men när andra
Matabele-kriget bröt ut 1896 inträdde han som
frivillig i engelska armén. Han
tjänstgjorde vid Cape Mounted Rifles 1897
•—1902, då han blev löjtnant. Han
deltog bl. a. i boerkriget och blev
sedan gruvinspektör i Transvaal, där
han även gjorde geologiska och
arkeologiska undersökningar. Är 1905
befordrades han till ryttmästare, var
med i zulukriget 1906 och var 1906
—07 instruktör och inspektör för
brittiska polisen i Östafrika. Han
deltog på amerikanernas sida i kriget på
Filippinerna 1907—08 och följ, år i
fransmännens krig i Cochinkina.
Sedan stannade han några år som
affärsman i Malajstaterna samt var
föreståndare för några
gummiplanta-ger. Han deltog i italienarnas krig i
Tripolis 1911, tillhörde kinesiska
armén under revolutionen 1913 och
flyttade sedan över till Mexiko, där
han deltog som kavalleri- och
artilleriinstruktör på de revolutionäras sida
och befordrades till överste och
gene-ralstabschef. Vid första världskrigets
utbrott återinträdde T. i engelsk
tjänst, befordrades till överstelöjtnant
och chef för Northumberlands
Fu-siliers på västfronten 1915. Följ, år
blev han chef för (l:a och 2:a) 26:e
Ivar Thord-Gray.
Londonreg., varefter han skickades
till Förenta staterna för att utbilda
trupper och var chef för
British-American Brigade. T. var också
verksam i U.S. Shipping Board för att
bedriva propaganda bland arbetarna
vid skeppsvarv och fabriker. Han
deltog sedan som Chief Intelligence
Officer i brittiska fälttåget i Sibirien
1918—19, överfördes till den vita
ryska armén i östern såsom
kavalleriöverste och adjutant hos den ryske
överbefälhavaren Koltsjak sistn. år,
utnämndes till generalmajor och chef
för en division 1919 samt utsågs till
militär repr. vid ententens
beskickning i Östryssland och Sibirien. T.
deltog i återtåget till Stilla havet och
blev fången i Vladivostok men frigavs
snart. Är 1923 deltog han i det
misslyckade försöket att återuppsätta
konung Emanuel på Portugals tron. Vid
sidan om sina militära intressen har
han ägnat sig åt arkeologiska
grävningar i Sydafrika, Kina och Mexiko.
Han har också varit jordbrukare i
Greenwich, Connecticut, där han är
bosatt sedan 1925, och bankir i New
York samt en tid chef för guvernörens
av Florida stab. Han var sv.
medborgare till 1931, då han erhöll
amerikanskt medborgarskap. — Gift 1)
1905—06 med Edith Kemper-Voss
från Transvaal; 2) 1925—32 med
Josephine Toerge från New York;
3) 1933 med Winnifred Ingersoll från
Canton, Illinois. T. M.
Thorelius, se även Torelius.
Thorelius, E m i l Fredrik, läkare,
f. 8 juni 1859 i Botilsäters skn,
Värml. län, f 15 febr. 1921 i
Uppsala. Föräldrar: prosten Fredrik T.
och Anna Emilia Hesselroth. —• T.
avlade mogenhetsex. i Karlstad 1881
och blev med. kand, i Uppsala 1896
och med. lic. i Stockholm 1902. Efter
läkarförordnanden vid lasaretten i
Kristianstad och Falköping var han
från 1903 praktiserande läkare i Fors-
haga i Värmland samt därjämte från
1905 läkare vid Karlstad-Munkfors
järnväg och bruksläkare vid Forshaga
och Klarafors. — T. var en skicklig
läkare och dessutom en god och
hjälpsam människa med religiös
förankring, stark rättskänsla och impulsiv
läggning. I Uppsala lämnade han
studierna för att ingå i
Frälsningsarmén, och han deltog i dess
verksamhet som talare och avlade vittnesbörd
i ”Arken”; snart lämnade han dock
Frälsningsarmén och gick skarpt till
rätta med den i en kritisk skrift. Då
T. i Forshaga ostentativt tog
arbetarnas parti i deras kamp för
föreningsrätten, avskedades han som
bruksläkare men återtogs, då arbetarna
vägrade att anlita annan läkare. Den på
sin tid omtalade s. k.
Grava-konflikten bottnade i mellanhavanden
mellan honom och kyrkoherde Rune i
Grava i Värmland. Som yngre var T.
en intresserad idrottsman, särskilt
simmare. — Gift 1903 med Agnes
Nyländer. S. L.
Thorell, se även Torell.
Thorell, Hildegard Katarina,
målarinna, f. 22 maj 1850 i Kroppa
skn, Värml. län, f 2 jan. 1930 i
Stockholm. Föräldrar: brukspatronen
August Filip Bergendal och
Hildegard Wennerlund. — T. började
tidigt att måla och studerade vid
Konstakad. 1876—78, därefter en
kortare tid i Dresden och några år i
Paris för L. Bonnat, J. L. Géröme
och Bastien-Lepage. Hon var därefter
bosatt i Stockholm där hon utställde
separat 1917. En minnesutställning
över S. var ordnad på Konstakad.
1931. — T:s ganska stora produktion
upptar främst porträtt. Under
parisåren fick hon en god skolning i fransk
1880-talsnaturalistisk anda. Hennes
kraftfulla, tekniskt drivna porträtt
höra till de bättre i sin art vid
1800-talets slut i Sverige (”Modersglädje”,
1893, Nat. mus., ”Reinhold Norstedt”,
Hildegard Thorell. Självporträtt 1890.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
