Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorell, Hildegard - Thorell, Tamerlan - Thorelli, Hans - Thorén, se även Thourén, Torén - Thorén, Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thorell
519
Thorén
1897, porträttsamlingen, Gripsholm,
”Självporträtt”, s. å., Nord, mus., ”1.
G. Clason”, 1898, Konstakad.).
Hennes 1900-talsverk äro konstnärligt
sämre. Hon utförde även ett fåtal
genrebilder och landskap. — T. blev
agré vid Konstakad. 1883. Hon är
repr. i Nat. mus., Göteborgs och
Malmö mus. •—• Gift 1872 med
audi-tören, v. häradshövding Oscar
Reinhold Thorell. R. S.
Thorell, Tord Tamer lan
Theo-dor, zoolog, f. 3 maj 1830 i Göteborg,
f 23 dec. 1901 i Hälsingborg.
Föräldrar: styckjunkaren Anders Olofsson
T. och Sara Christina Rundqvist.
■—-Efter skolgång i Göteborg blev T.
student 1848, fil. kand. 1855 och fil.
dr 1857, allt vid Uppsala univ. Han
blev adjunkt i zoologi vid univ. 1859
men åtnjöt från 1866 tjänstledighet
för sjuklighet och erhöll 1878
avsked med pension; 1864—65 uppehöll
han professuren i zoologi. T. företog
flera zoologiska studieresor till
utlandet och vistades 1875—79 och 1880
—91 i Italien samt 1891—96 i s.
Frankrike. Han erhöll av Vet. akad.
Flormanska priset två gånger och
Letterstedtska priset 1890. År 1877
invaldes han i Vet. akad.; 1878 erhöll
han prof:s namn. —- T. utgav flera
arbeten dels om olika spindlar, dels
om lägre havsdjur. Han beskrev t. ex.
sjöpungar, parasitiska kräftdjur
(1859) och även de kräftdjur, som
leva inuti ascidierna (1860). I sina
senare arbeten behandlade T.
uteslutande olika spindlar och skorpioner.
På detta område blev han med tiden
en världsberömd auktoritet. Bl. a.
beskrev han spindlar från Australien
(1870), Spetsbergen och Beeren
Eiland (1871), Grönland (1872),
Sydryssland (1875), Nordafrika
(s. å.), Nya Kaledonien (s. å.),
Madagaskar och Réunion (s. å.),
Labrador (s. å.), Colorado (1877)
och Argentina (s. å.) samt under
Tamerlan Thorell.
1870-, 1880- och 1890-talen från
ett stort antal expeditioner till den
ostindiska övärlden. År 1864
beskrev han Eugenieexpeditionens
spindelmaterial. Över de europeiska
spindlarnas systematik och
nomenklatur utgav han ett större arbete, ”On
European Spiders” (1, 1869—70),
och en synonymförteckning (1869—
73). T. beskrev den på Gotland funna
fossila skorpionen (1885, tills, med
G. Lindström), skorpionernas system
(1876) . och låckespindlarnas system
(1876—77) samt under sina senaste
år spindlar bl. a. från Burma och
Brasilien. Av hans övriga arbeten
märkas den utmärkta läroboken
”Zoologiens grunder” (1—2, 1860—65)
och ”Några anmärkningar om
darwinismen” (1880). Hans
spindelsamlingar ha tillfallit bl. a. Riksmus:s
entomologiska avd. ■— Gift 1) 1867
med Julia Victoria Holmer, f 1878;
2) 1880 med Blenda Lundström.
T. F.
Hans Thorelli.
Thorelli, Hans Wilhelm Robert,
industriman, telefontekniker, f. 19
jan. 1893 i Stockholm. Föräldrar:
direktören i Brandförsäkringsab. Tor
Sven Elof T. och Martha Margareta
von Nolting. — T. avlade studentex.
1910 och utexaminerades från Tekn.
högskolan 1914. Efter en tids sv.
praktik var han 1917—20
verkstads-organisatör vid Separators tyska ab.
Bergedorfer Eisenwerk vid Hamburg
och hade 1920—23 anställningar i
Förenta staterna, bl. a. vid Western
Electric Co. Sedan 1923 är han
verksam vid Telefonab. L. M. Ericsson,
Stockholm, där han först var
montageledare och sedan reseinspektör för
automatiska telefonstationer bl. a. i
Holland 1924—25, Italien och
Spanien 1925—32 och Sovjetunionen
1926—31. Åren 1933—35 var T.
verkstadschef vid företagets
huvudverkstad; sedermera har hans
huvud
uppgift bestått i sammanhållning av
koncernens tillverkningsföretag i
Sverige och utlandet; han hade också
stor del i planeringen och utförandet
(1938—40) av bolagets nya
fabriks-och kontorsanläggning i Stockholm.
Han blev överingenjör 1939 och är
dir. vid L. M. Ericsson sedan 1946
(andre v. verkst. dir. sedan 1949)
samt styr.-led. i en stor del av
koncernens in- och utländska
fabriks-bolag. Bland hans många uppdrag
märkes, att han var led. av Statens
industrikommission 1941, ordf, i Sv.
teknologfören:s avd. för industriell
ekonomi och organisation 1944—45,
led. av Sveriges verkstadsfören:s
överstyr. och lärlingsnämnd 1944—46, av
kommittén för partiellt arbetsföra
1943-—49 och av Överstyr, för
yrkesutbildning 1945—47. Sedan 1945
är han led. av Ing. vet. akad. —
Gift 1918 med Hedvig Sofia Thorelli.
M. D.
Thorén, se även Thourén, Torén.
Thorén, Adam Anders,
arméofficer, f. 25 dec. 1835 i Göteborg, f
4 dec. 1907 i Stockholm. Föräldrar:
majoren Sven Daniel T. av släkten
T. från Toarps skn, Älvsb. län, och
Ester Ekström. — T. blev student
i Lund 1854 och underlöjtnant vid
Älvsborgs reg. 1855, utexaminerades
från Högre artilleriläroverket 1860
och blev generalstabsofficer 1863.
Kapten vid den nyupprättade
Generalstaben blev han 1873, major 1875,
överstelöjtnant och förste major vid
Kalmar reg. 1880, överstelöjtnant i
Generalstaben s. å. och vid
Generalstaben 1881 samt överste och chef
för Älvsborgs reg. 1886. T.
utnämndes till generalmajor,
generalintendent och chef för Intendenturkåren
1892 och erhöll avsked 1896. •— T:s
avsked sammanhängde med angrepp,
som i riksdagen av S. A. Hedin och
John Olsson i Stockholm gjorts 1895
och 1896 mot chefen för Landtför-
Adam Thorén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
