Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorson, Alvar - 1. Thorsson, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thorsson
525
Thorsson
dertälje. T. är sedan 1948 led. av
direktionen över Gymnastiska
central-inst.; han tillhörde 1945 års
kommitté för omorganisation av detta inst.
Han var led. av Sv.
gymnastiklärar-sällskapets centralstyr. 1935—48
(skattmästare från 1936) och ordf, i
dess östra distrikt 1945—48. Sedan
1944 är han styr.-led. i
Skolidrotts-förb. och sedan 1948 medl. av
Skol-idrottskommittén. I Stockholms
gym-nastikförb. är han ordf, sedan 1948.
Sedan 1950 är han led.
avRiksidrotts-förb:s överstyr. Ären 1941—48 var
T. red. för Tidskr. i gymnastik. —
Gift 1938 med gymnastikdirektören
Gerd Anna Elisabeth Högström.
D. L-g
1. Thorsson, Fredrik Vilhelm,
skomakare, politiker, f. 30 maj 1865
i Stora Köpinge skn, Malmöh. län, f
5 maj 1925 i Ystad. Föräldrar:
skomakaren Nils Viktor T. och Amalia
Charlotta Pihlström. — T. blev, då
hans föräldrar avlidit, vid nio års
ålder omhändertagen av sockenmännen
och sattes efter slutad skolgång i sko-
F. V. Thorsson.
makarlära. Han erhöll gesällbrev i
Ystad och besökte på sin
gesällvandring bl. a. Köpenhamn. Därefter
kon-ditionerade han i Stockholm,
Uppsala och Sundsvall. Under vistelsen
i Stockholm inträdde han 1885 i
sko-makeriarbetarnas fackfören. och
deltog flitigt i organisationsarbetet. Snart
gjorde han sig känd som en högljudd
och oförvägen socialistagitator och
blev av denna anledning flerstädes
bojkottad av arbetsgivarna. Han
återvände då till hemprovinsen och drev
1888—96 under firmanamnet F. V.
Thorsson egen skomakerirörelse i
Ystad, sysselsättande tidvis upp till
sex arbetare. Ären 1896—1916 var
han föreståndare för Folkets park i
Ystad. ■—■ Trots sin
arbetsgivarställ-ning blev T. från första stund en av
förgrundsfigurerna inom den livaktiga
sydskånska arbetarrörelsen. Han
utsågs 1889 av södra
socialdemokratiska partidistriktet till agitator och
nådde trots svårigheter, som lokala
myndigheter reste i hans väg, goda
resultat. Snart anlitades han också
av partistyr, för längre
agitationsre-sor, bl. a. till Eskilstuna, där han
1897 vid tvenne massmöten
disputerade med C. G. Ekman och vann
majoriteten av fackföreningarna för
socialdemokratien. Som partiets
huvuduppgift såg han propagandan och
erövringen av fackföreningarna; den
parlamentariska vägen beträdde han
tveksamt och misstroget. Han deltog
emellertid i de båda folkriksdagarna
1893 och 1896 och blev 1902 invald i
Andra K. I den fyramannagrupp,
som bildade partiets första s. k.
riks-dagsfraktion, var T. den radikalaste.
Han begagnade även i riksdagen
folkmötenas språk och tycktes utnyttja
kammarbänken som agitationstribun.
Han fann dock snart, att
riksdagsar-betet erbjöd andra möjligheter. Som
parlamentariker slog han igenom, då
han 1906—08 upprepade gånger
vann seger över ett enhälligt
statsutskott i frågor rörande försäljningen
av statsdomäner; T. förhindrade, att
denna skedde till underpris.
Samtidigt modererades hans åskådning, så
att han i vissa frågor, särskilt
försvarsfrågan, blev talesman för
högersidan inom partiet. Åren 1909—17,
då han var led. av statsutskottet med
placering på försvarsavd. och
samtidigt v. ordf, i riksdagsgruppens
förtroenderåd, bar han huvudansvaret
för gruppens försvarspolitik. I stark
motsättning till vänsterelementen
inom partiet betonade T. sin
principiella försvarsvänlighet och mottog
i konsekvens härmed 1908
utnämning till led. av civilkommissionen för
tillsyn över försvarsväsendet, liksom
han 1911—14 tillhörde de Staaffska
försvarsberedningarna. —■ T. valdes
till bankofullmäktig 1914 och var
1917 led. av handels- och
folkhushåll-ningskommissionerna. Redan 1914
uttalade han sin anslutning till tanken
på socialdemokratiskt
regeringsdelta-gande, och då Branting avgått
inträdde han i jan. 1918 som
finansminister i den Edénska
vänsterkoalitions-ministären. Under denna och följ,
perioder som finansminister
genomförde T. successivt en budgetreform,
innebärande bl. a. omläggning av
budgetåret, varigenom det tidigare
florerande förskottsväsendet kunde
inskränkas och riksdagens makt över
statsfinanserna stärktes. Han lät även
utarbeta förslag till en
kommunalskattereform i syfte att minska
löntagarnas under kristiden starkt
stegrade pålagor; förslaget utgick från
principen om skattebelopp i
förhållande till vars och ens intresse av
kommunens verksamhet och . upptog
ett system av fastighets-, närings- och
inkomstskatter. Då förslaget
emellertid stötte på motstånd bland de för
fastighetsägarnas reaktion mera käns-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
