Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Thorsson, Fredrik - 2. Thorsson, Sture - Thorstenson, se även Torstenson, Torstensson - Thorstenson, Axianne - Thorwöst, Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thorsson
526
Thorwöst
liga liberala statsråden och T.
vägrade acceptera ett provisorium,
sprängdes koalitionen i mars 1920. I den
nu tillträdande socialdemokratiska
ministären under Brantings ledning
var T. finansminister mars—juli 1920,
varunder kommunalskatteförslaget
framlades som proposition men
fälldes i riksdagen. Juli—okt. 1920 var
T. chef för det nyinrättade
Handels-dep. I de båda följ,
socialdemokratiska ministärerna var han ånyo
finansminister okt. 1921—april 1923
och från okt. 1924 till sin död. T:s
förvaltning präglades av stark omsorg
om statsfinansernas ”sundhet”.
Grundprincipen var, att varje år borde
svara för sina utgifter och staten
likaväl som den enskilde i möjligaste mån
undvika upplåning. Inkomsterna!
minskning under deflationskrisen
mötte T. med en rigorös
sparsam-hetspolitik, vars mest
uppmärksammade inslag var en reduktion av
kommittéväsendet hösten 1922. Denna
stabiliseringspolitik bidrog till att
Sverige redan 1924 tidigare än något
annat land kunde återgå till
guldmyntfoten. Någon partipolitisk
prägel hade inte T :s finanspolitik utom
såtillvida, att T. i fråga om
stats-tjänstemännens löner inledde en viss
favorisering av låglönegrupperna.
Efter Brantings frånfälle i febr. 1925
utsågs T. av den socialdemokratiska
partistyr, till partiets ordf., men valet
hann ej konfirmeras av
partikongressen. •—- T. var vid sidan av Branting
den mest auktoritative repr. för den
första generationen inom
socialdemokratiska partiet. Uppstigen ur
arbetarklassens understa skikt
förkroppsligade han den sv. arbetarens väg
från rösträttslöshet till en
dominerande politisk maktposition. Denna
utveckling sammanföll helt med det
socialdemokratiska partiets
makttillväxt, och T. förblev också under hela
sin bana en plikttrogen och nitisk
partimedl. Hans syn på parti och
nation var dock väsentligt olika under
olika skeden av hans liv. I ungdomen
såg han med gränslöst förakt på de
annorledes tänkande, och ännu vid
riksdagsdebuten gav partilidelsen sin
prägel åt ton och uttryckssätt. I
riksdags- och utskottsarbetet, där han
fann sig utomordentligt väl till rätta,
framträdde en annan sida av hans
väsen: han blev realpolitikern med
blicken fäst vid det uppnåeliga och
tillgänglig för kompromiss, där den egna
linjen ej med framgång kunde drivas.
Han var därför en av de ivrigaste
förespråkarna för vänstersamverkan,
och det var mera en tillfällighet att
han själv kom att agera i huvudrollen
vid koalitionens sprängning. T :s
formella utrustning var bristfällig och
hans talekonst oslipad, men hans
okonstlade uppträdande, arbetsamhet
och rättrådighet gjorde honom högt
skattad i alla läger. Sparsam och
flärdlös i sitt enskilda liv var han
själv det bästa exempel, då han under
efterkrigsåren fick förkunna
åtstramningens nödvändighet både för sina
egna och för nationen. ■—- Gift 1890
med Anna Karlsson. •—• Litt.: I.
Ven-nerström, ”F. V. T.” (1926); H.
Tingsten, ”Den svenska
socialdemokratiens idéutveckling” (1—2, 1941);
R. Edenman, ”Socialdemokratiska
riksdagsgruppen 1903—1920” (1946);
G. Gerdner, ”Det svenska
regerings-problemet 1917—1920” (1946); E.
Palmstierna, ”Åtskilliga egenheter”
(1950). S. Sw.
2. Thorsson, S t u r e Hilding
Engelbrekt, socialråd, f. 25 okt. 1895 i
Malmö. Föräldrar:
fångvårdstjänste-mannen Anders T. och Johanna
Her-lund. Kusins son till T. 1. — T. blev
student i Malmö 1914 och fil. kand, i
Lund 1917. Han var amanuens och tf.
aktuarie i Socialstyr. 1917—20 och
bedrev samtidigt juridiska studier vid
Stockholms högskola; 1938 fick han
socialråds namn. Åren 1920—40 var
T. verksam i London och Genève
inom Internationella
arbetsorganisationen (IAO); sedan 1940 är han
denna organisations ombud i de
nordiska länderna med placering i
Stockholm. T. har varit sv. regeringens
delegat eller rådgivare vid
internationella arbetskonferenserna i
Phila-delphia 1944, Paris 1945 och
Montreal 1946. Hans insats har medfört
bestående resultat och vunnit
erkännande såväl i utlandet som i Sverige,
icke minst inom arbetarrörelsen. —
T. var 1930—33 generalsekr. i Fören.
Nordiska folkhögskolan i Genève och
var en av initiativtagarna till denna
skola, som kommit till för att ge
skandinavisk ungdom, särskilt
arbetar-ungdom, kunskaper om internationella
förhållanden. — T. har medverkat i
olika länders dagspress, i Industrial
and Labour Information (numera
In-dustry and Labour), International
Labour Review m. fl. handböcker och
tidskr. — Gift 1) 1921—45 med Elena
de Wiskovatoff; 2) 1945 med Inga
Margarethe T., f. Bagger-Sjöbäck (f.
1915), som sedan 1952 är ordf, i
Sveriges soc.-dem. kvinnoförb. T. D.
Thorstenson, se även Torstenson,
Torstensson.
Thorstenson, A x i a n n e
Gustaf-va Elisabeth, socialt verksam, f. 17
sept. 1880 på Liljedals glasbruk, Eds
skn, Värml. län. Föräldrar:
bruksdisponenten Anton T. och Hilma
Axeana Siger. ■— T. tog studentex.
1900 i Stockholm och blev fil. kand,
vid Uppsala univ. 1903, Ären 1907-—-
Axianne Thorstenson.
46 var hon föreståndarinna för
Fredrika Bremer-förb:s byrå i Stockholm;
hon var även länge led. av förb:s styr.
T. utförde ett mycket betydelsefullt
arbete för förb:s verksamhet. Även
för andra sammanslutningar inom
vilkas styr, hon verkat som v. ordf.,
sekr. eller led. (Fören. för kvinnans
politiska rösträtt, Landsfören. för
kvinnans politiska rösträtt,
Central-förb. för socialt arbete, Nordiska
kvinnosaksfören mas samorganisation,
fören. Vaksamhet m. fl.) gjorde hon
betydande insatser. Inom den liberala
partiorganisationen i Stockholm,
senare Folkpartiets stockholmsavd., har
hon varit verksam en följd av år.
Hon blev 1921 styr.-led. i
Kronprinsessan Margaretas minnesfond. I olika
tidn. och tidskr., huvudsakligast
Dagny och Hertha, har hon skrivit
uppsatser i sociala ämnen. — T. fick
1934 Illis quorum. — Ogift. H. Ö.
Thorwöst, (ThorivösteJ, Peter,
köpman, bruksägare, f. i Holland, f
6 maj 1659 i Äbo. •—■ T. kom till
Sverige 1624 och var då anställd hos
sin landsman Mårten
Wewitzer-Ro-senstierna i Stockholm. År 1630 kom
Sture Thorsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
