Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thourén, Gotthard - Thoursie, Ragnar - Thuen, Henrik, köpman, adlad Rosenström, bd 6 s. 364 - Thulin, Anna, operasångerska, se Oscàr, bd 5 s. 663 - Thulin, Carl, blindfilantrop, se s. 531 - Thulin, Carl, klassisk filolog, skolman, se s. 530 - Thulin, Carl, väg- och vattenbyggare, se s. 530 - Thulin, Einar - Thulin, Elsa, översättarinna, se s. 531
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thoursie
528
Thulin
Gotthard Thourén.
förb. 1919—20, i Sv.
tandläkaresällskapet 1932—34 och i Skandinavisk
odontologisk lärarfören. 1925. — T.
utförde en pionjärinsats genom att
vara den förste, som i vårt land
ventilerade en odontologisk avh.;
därigenom bidrog han till att
odontologien erkändes som en vetenskap. T.
var sakkunnig hos 1924 års kommitté
för folktandvårdens ordnande. Han
har även ägnat stort intresse åt den
militära tandvården och
tandteknikerutbildningen samt har inlagt stora
förtjänster om den av Medicinalstyr.
ledda odontologiska försöksstationen
vid Vipeholms sjukhus i Lund. I sina
många skrifter har han främst
behandlat ämnen inom käkprotetiken ss.
”Tandläkarnas sanitetsverksamhet
under krig” (1915) och ”Om
aluminiumproteser” (1918—19), varjämte
han har utgivit en omfattande
kasuis-tik över käkfrakturers behandling
(1924) samt utredningar över den
kirurgisk-protetiska progeniterapin
(1935), över käkresektionerna (1938)
och över käkskador i krig och fred
(1940). Han erhöll Sv.
tandläkaresällskapets Millerpris 1921 och dess
förtjänstmedalj i guld 1935. — T.
var i yngre år en framstående
has-tighetsåkare på skridskor. Åren 1906
och 1909 var han sv. mästare på
5 000 m, och vid Nordiska spelen sistn.
år satte han sv. rekord på 5 000 och
10 000 m. ■— Gift 1910 med
tandläkaren Emma Amalia (Emelie) T.,
f. Sjöquist. —■ Litt.: biografi av G.
Westin i Odontologisk tidskr. 1941,
av Y. Hfildebrand] i Sv.
tandläkare-tidskr. 1946. S. L.
Thoursie, Ragnar David Algot,
författare, f. 30 sept. 1919 i
Katrineholm. Föräldrar: lokföraren Johan
Algot T. och Signe Alfrida Rosalie
Hebel. — T. avlade studentex. som
privatist i Hälsingborg 1939 och
blev 1943 fil. kand, vid Stockholms
högskola, där han 1942—45 var
amanuens vid den psykologiska
institutionen. Sedan sistn. år är han
amanuens vid Riksförsäkringsanstalten.
Sin tjänst där lämnade han under en
kort period i begynnelsen av 1951
för att vara red. för veckotidn.
Tidsbilden, som var ett experiment till
förnyelse av kulturdebatten på
socialistisk grund. T. var litteraturkritiker
i Aftontidn. 1945—47 och har
sedermera medarbetat i Stockholms-Tidn.
— T. utgav 1945 diktsamlingen
”Emalj ögat”, som är ett av den sv.
1940-talspoesiens intressantaste
arbeten. Dess tidigast skrivna avsnitt, först
publicerade i kalendern Horisont
1942, består av mörkt romantiska
symbolvisioner, frukter av
religions-historiska och psykologiska studier
och en originell mytbildande fantasi
i förening. Deras facit blir den bittra
insikten, att en hård verklighet av
ondska och maktkamp ständigt väcker
människan ur livets vegetativa och
skuldlösa omedvetenhet. Samlingens
senare dikter innehåller detaljrika
vardagssituationer, konkreta
livsbilder, utförda med mild satir, originell
humor eller i naivistisk-idyllisk
av-toning. Denna utveckling mot
starkare verklighetsanknytning finns även
dokumenterad i T:s litteraturkritik
och i ”Kulissbygget. Tyskland mellan
Molotov och Marshall” (1948, tills,
med E. Kötting) samt i den
betydelsefulla diktsamlingen ”Nya sidor
och dagsljus” (1952) med dess
analyser av nutidsmänniskans sociala och
psykologiska situation. I fast
uppbyggda allegorier och i
verklighets-impressioner av den typ ”Emaljögat”
innehöll söker sig T. mellan aggressiv
handlingskraft och samvetsöm
tveksamhet fram till en mogen balans, en
”hållpunkt för förtröstan”, vunnen
genom självrannsakningens insikt om
människans begränsning och
möjligheter i en omvärld, som hon både
formas av och är med om att forma.
Han apostroferar ”människans
seghet”, tålamodet och livsmodet, som
möter dagsljuset med ”munterhetens
under” i blicken. — T. har även
redigerat ”Moderna drakar’ (1949), en
volym artiklar om den moderna
dagspressen. —■ Gift 1944 med Britta
Vilhelmina Karlson. M. R.
Thuen, Henrik, köpman, adlad
Rosenström, bd 6 s. 364.
Thulin, Anna, operasångerska, se
Oscar, bd 5 s. 663.
Thulin, Carl, blindfilantrop, se s.
531.
Thulin, C a r l, klassisk filolog,
skolman, se s. 530.
Thulin, Carl, väg- och
vattenbyggare, se s. 530.
Thulin, Johan Einar Ossian
Jönsson, ämbetsman, politiker, f. 27
Einar Thulin.
febr. 1883 i Norrköping, f U sept.
1941 i Danderyds skn, Stockholms
län. Föräldrar: boktryckaren Johan
Jönsson och Josefina Maria Thulin.
—■ Efter mogenhetsex. i Norrköping
1901 och fil. kand.-ex. i Uppsala
1905 blev T. kanslist i
konstitutionsutskottet 1910, sekr. i
nykterhetskommittén 1911, förste aktuarie i
Kontrollstyr. 1915 och byråchef där 1918.
Han var led. av Första K. från
urtiman 1919 till 1932 och 1940—41,
varunder han tillhörde
konstitutionsutskottet vid samtliga riksdagar utom
1920. Därjämte var han led. av bl. a.
rusdrycksrevisionen 1930—34 och
ordf, i 1933 års
hembiträdesutred-ning. Inom Stocksunds köping var
han en betrodd kommunalman. -—
T. var under sina studieår
verksam inom Sveriges studerande
ungdoms helnykterhetsförb. och
student-fören. Verdandi och Laboremus. Sin
mest betydande insats gjorde han på
rusdryckslagstiftningens område, där
han stod som en av de främsta och
slagfärdigaste målsmännen för det
Brattska restriktionssystemet. Dock
ansåg han detta böra kompletteras
med höjda spritskatter för att ett
mera effektivt tillbakaträngande av
alkoholkonsumtionen skulle uppnås.
T. var även en framstående expert i
fråga om parlamentarisk praxis. I
ju-bileumsverket ”Sveriges riksdag”
författade han avd. ”Sammanjämkning
och gemensam votering” (1935).
Bland hans skrifter rörande
alkoholproblemet märkas ”Alkoholfrågan
som samhällsproblem” (1909),
författningssamlingen ”Alkohollagstiftningen” (1930) och
”Maltdrycksfrå-gan. Dess öden och möjligheterna till
dess lösning” (1934). — Gift 1) 1911
-—35 med Karin Hildegard Hulting;
2) 1936 med Helny Eleonora
Johansson. S. Sw.
Thulin, Els a, översättarinna, se
s. 531.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
