Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorwöst, Peter - Thott, se även Tott - 1. Thott, Tage - 2. Thott, Tage - Thourén, se även Thorén, Torén - Thourén, Gotthard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thott
527
Thourén
han till Äbo, där han först var
bokhållare, troligen hos den rike
köpmannen Jakob Wolle. Han gifte sig
rikt 1631 och förvärvade s. å. en
egen gård i Åbo, vilken förstördes vid
Äbo brand 1654. Han avlade
borgared 1632 och förvärvade småningom
en stor förmögenhet genom en
mångsidig handel på utlandet. På
1630-talet var T. storexportör av tjära,
men efter tjärhandelns nedgång i Äbo
på 1640-talet förpaktade han först
och sålde därpå sitt tjärhov till det
1648 inrättade Norrländska
Tjärhan-delskompaniet. Han idkade även
skeppsrederi samt lånade ut pengar,
särskilt till professorer och studenter
vid Åbo akad. Är 1640 försträckte
han köpmannen Jakob Wolle en
summa pengar mot pant av Antskogs
järnbruk i Pojo skn, Nyland. Denne
kunde ej återbetala lånet, och
Ant-skog tillföll T.; bruket var
emellertid intecknat, och en process uppstod,
som 1647 slutade med att T. fick
äganderätten även till Svartå bruk
i Karis skn och Ojamo järngruva i
Lojo skn. S. å. erhöll han privilegium
att idka manufaktursmide men
övertog bruken definitivt först i jan.
1648. Då det vid dessa bruk rådde
brist på skog, arrenderade han s. å.
Fiskars hemman i Pojo skn, som 1650
blev bergfrälse. Är 1649 erhöll T.
privilegium att där anlägga en
masugn, hammare och
manufaktursmedja. Fiskars bruk blev färdigt 1650,
manufakturverket 1658; det sistn.
nedbrann dock två år senare. Är
1649 var T. riksdagsman för Äbo.
— Gift 1631 med Elin Såger. —■ Av
T:s tre söner var Johan T. (f. omkr.
1636, f 1712) den driftigaste. Han
arrenderade först Svartå och Antskogs
bruk och erhöll 1669 Antskogs och
Fiskars bruk. År 1687 fick han
privilegium på ett nyanlagt bruk på
Karelska näset, Joa i Nykyrka skn;
detta brändes 1704 av ryssarna, och
Fiskars undergick samma öde 1713.
— Litt.: G. Nikander, ”Fiskars bruks
historia” (1929). J. H.
Thott, se även Tott.
1. Thott, Tage, greve,
ämbetsman, f. 23 okt. 1739 på Skabersjö i
Skabersjö skn, Malmöh. län, J 7 mars
1824 i Malmö. Föräldrar:
ryttmästa-ren Otto Tott och Christina Kaas.
Om T :s släkt se Tott. — T. blev
student i Lund 1748 och avlade jur.
ex. där 1756. Han ingick följ, år vid
kavalleriet och vann, sedan han
bevistat fälttåget i Pommern under
sjuårskriget, en synnerligen snabb
befordran, blev löjtnant 1763, major
1769 och överstelöjtnant 1772. Åren
1774—75 var han v. landshövding
och 1776—94 landshövding i Malmöh.
län. Efter sitt avsked levde han som
grandseigneur på fideikommisset
Tage Thott (1). Målning av F. Brander
(Skabersjö).
Skabersjö. — T., som var en av
Skånes större jorddrottar, uppges ha fört
ett utsvävande liv i sin ungdom, som
gjort honom omöjlig för den
parlamentariska banan, vilken han under
frihetstiden sökt beträda. Genom visat
välförhållande vid statskuppen 1772
och med hjälp av inflytelserika
relationer vann han Gustav III:s gunst
och därigenom
landshövdingeämbe-tet i Malmöh. län, som var en av
tidens mest ansedda ämbetsposter. T.
upphöjdes i friherrlig värdighet 1788,
då han ändrade stavningen av sitt
namn från Tott till T., blev greve
1807 samt en av rikets herrar 1816.
År 1776 blev han led. och 1779 ordf,
i Fysiografiska sällskapet i Lund. —
Gift 1763 med friherrinnan Ulrika
Christina Barnekow. S. Sw.
2. Thott, Tage Alexis Otto,
greve, jordbrukare, hovman, f. 3 maj
1852 på Skabersjö i Skabersjö skn,
Malmöh. län, f 23 febr. 1921 i
Palermo, Italien. Föräldrar:
kabinetts-kammarherren greve Otto T. och
grevinnan Ebba Elisabeth Augusta
Tage Thott (2). Litografi.
Sparre af Söfdeborg. Sonsons sonson
till T. 1. — Efter läroverksstudier
till 1870 utbildade sig T. för
jordbruk och skogsvård. Tidigt biologiskt
kunnig gjorde han 1872 en
ornitolo-gisk resa till Färöarna och Island
tills, med Gustaf Kolthoff och besökte
1881—82 Finland och ryska Karelen.
Är 1878 blev han brukare av
Böke-bergsslätt, en gård under
släktfideikommisset Skabersjö, och från 1891
till sin död innehade och bebodde
han detta fideikommiss, ett av Skånes
största. Hans verksamhet där som
jaktvårdare blev uppmärksammad;
särskilt må hans förtjänster om
rå-djursstammarna i Skåne nämnas, och
han var med om att införa tysk hare
i landet. — T. blev hovjägmästare
1884, förste hovjägmästare 1901 och
överhovjägmästare 1913. Han var en
av konung Gustav V:s närmaste
personliga vänner. År 1881 blev han
ordf, i Zoologiska jägaresällskapet i
Lund och 1906 ordf, i Skånska
jakt-fören.; vid deras sammanslagning
1917 till Skånska jägarsällskapet blev
han dettas ordf. Dessutom var han
ordf, i Sv. jägareförb. från 1912 samt
led. av 1898 och 1908 års kommittéer
rörande jaktstadgans revision. Bland
T :s övriga uppdrag märkes, att han
var ordf, i styr, för Malmö-Ystads
jernvägsab. från 1897 och i Malmöh.
läns skogsvårdsstyr. från 1903 samt
led. av styr, för Baltiska
utställningen i Malmö 1914. — Gift 1885 med
Hedvig Gabriella (Bella) Hallenborg.
—• Litt.: biografi av E. Lönnberg i
Sv. jägareförb:s tidskr. 1921. S. L.
Thourén, se även Thorén, Tören.
Thourén, Gotthard Rogatius,
tandläkare, f. 21 juli 1881 i Färlövs
skn, Kristianst. län. Föräldrar:
kantorn John T. och Hanna Olsdotter.
—■ T. avlade studentex. i Kristianstad
1902 och tandläkarex. 1906. Efter
assistenttjänst vid Tandläkarinst. från
1906 blev han där extra lärare i
proteslära och tandreglering 1908, och
i detta ämne var han tf. laborator
1910—12, laborator 1912—23, lärare
1923—43 och prof. 1943—46. Han
försvarade enligt normer för med.
drsgrad en avh. vid Karol. inst. 1917,
erhöll prof:s namn 1931 och blev,
sedan Tandläkarhögskolan i
Stockholm erhållit promotionsrätt 1949,
odontologie dr där s. å. T. har sedan
1910 haft tandläkarpraktik i
Stockholm. Han företog i studiesyfte ett
flertal utländska resor 1910—30.
Bl. a. studerade han 1913 på uppdrag
av Sveriges tandläkarförb.
tandläkar-undervisningen i flera
mellaneurope-iska länder och 1914—15 på uppdrag
av Arméförvaltningens sjukvårdsstyr.
behandlingen vid de tyska
käklasaretten av käkskador under världskriget.
Han var ordf, i Sveriges tandläkar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
