Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Tingsten, Lars - 2. Tingsten, Herbert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tingsten
558
Tingsten
på riksdagens förtroende, men efter
meningsskiljaktigheter inom
regeringen (särskilt mellan
Lindman-Swartz-Hederstierna och Trolle-T.)
anmodades T. av Lindman att
inlämna sin avskedsansökan och avgick i
början av dec. 1907. De därmed
förknippade händelserna utlöste stor
grämelse hos honom. Han var en av de
få officerare, som under de närmast
följ, åren motarbetade högerns
försvarspolitik. —■ Under sin
statsrådstid utverkade T. anslag för Bodens
fästning och för nya kaserner samt
genomförde en organisation av sv.
härens förvaltning. Redan på
sommaren 1907 hade han utnämnts till
den förste kommendanten i Bodens
fästning och skapade sedan han
tillträtt befattningen reda och fasthet i
försvar och förvaltning. Är 1913 blev
han chef för Andra arméfördelningen
och generallöjtnant, 1915 den förste
inspektören för infanteriet, 1919 chef
för Generalstaben och erhöll avsked
1922. Vid avskedet utnämndes han
till general. — Redan som ung
ge
Lars Tingsten.
neralstabsofficer och sedan som
truppofficer gav T. vid övningar
på fältet prov på klar taktisk blick,
beslutsamhet, självständighet och
handlingskraft. Dessa egenskaper
uppskattade han också hos andra, inte
minst hos underlydande. •— T :s
militära bana inföll under en period
av stark utveckling för försvaret och
stor militär livaktighet. Men han
nådde generalstabschefens post först
då efterkrigstidens reaktion börjat
inställa sig med likgiltighet och ovilja
mot försvaret, och han nödgades avge
yttranden rörande förslag syftande till
nedrustning. Han fattade som en av
sina främsta uppgifter att höja
generalstabsofficerarnas och aspiranternas
strategiska och taktiska utbildning
och införde också arméfältövningar
för att främja samarbetet mellan
arméns högre chefer och deras staber.
—• Ända från 1893, då han började
uppdraget som sekreterare i 1893—95
års exercisreglementskommittéer till
1928, då han sex år efter avskedet ur
aktiv tjänst ställdes i spetsen för
sak
kunniga, som skulle yttra sig över
förslag till arméns styrelse och
förvaltning, togs T. i anspråk för en mängd
utrednings- och kommittéarbeten.
Han var bl. a. ordf, i kommittén för
fältläkarkårens omorganisation 1908,
för utarbetande av
infanteriexercisreglementet 1914—15 och för
utarbetande av instruktion för strid om
befästa ställningar. Han företog före
världskriget flera studieresor till
Tyskland, Österrike-Ungern, Schweiz och
Danmark. — Från sina tidigaste
officersår hade T. framträtt som en
mycket produktiv militär skriftställare.
Efter avskedet ägnade han sig med
outtröttlig arbetsflit åt militärt,
framför allt krigshistoriskt författarskap.
Vid Uppsala univ:s 450-årsjubileum
1927 promoverades T. till fil.
heders-dr, och s. å. utnämndes han till
riddare av Serafimerorden. Är 1929
utträdde han ur generalitetet. I
Krigsvet. akad. invaldes han 1891 och var
1919—20 dess förste styresman. — T.
var en stridbar natur, som, om så
krävdes, utan allt för stor
hänsynsfullhet kunde genomdriva vad han ville.
-—• Gift 1883 med Anna Magdalena
(Amy) Forssell. F. M.
2. Tingsten, Herbert Lars
Gustav, statsvetenskapsman, tidningsman,
f. 17 mars 1896 i Järfälla skn,
Stockholms län. Föräldrar: sedermera
gatu-direktören Karl August T. och Elin
Bergenstierna. Brorson till T. 1. — T.
blev student i Stockholm 1914,
inskrevs s. å. vid Uppsala univ. och
blev där fil. kand. 1916, fil. lic. 1919
och fil. dr 1923. Han avlade jur.
kand.-ex. i Stockholm 1920. •—■ T.
var sekr. i konstitutionsutskottet 1920
—22 och 1925—27, bitr. sekr. i
folk-omröstningskommittén 1920—23 och
attaché i utrikesdep. 1923—24 med
tjänstgöring i Berlin. Sistn. år blev T.
docent i statskunskap i Uppsala, 1935
kallades han till den nyinrättade
professuren i samma ämne vid
Stockholms högskola; 1946 lämnade han
denna och blev chefred, för Dagens
Nyheter. -—■ Sina första vetenskapliga
arbeten gjorde T. på uppdrag av
folkomröstningskommittén, bl. a.
drsavh. ”Folkomröstningsinstitutet i
Nordamerikas Förenta stater” (1923).
Närmast följde ett par
undersökningar rörande utvidgningen av
regeringsmaktens kompetens, ”Konstitutionella
fullmaktslagar i modern
parlamentarism” (1926) och
”Regeringsmaktens expansion under och efter
världskriget” (1930), båda i huvudsak
sammanförda i ”Les pleins pouvoirs”
(1934). Smärre bidrag av mer
stats-rättslig art är ”Studier rörande
ministerstyrelse” (1928), ”Studier över
konstitutionsutskottets
dechargeförfa-rande” (1928) och ”Till frågan om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
