Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Tingstadius, Johan Adam - 2. Tingstadius, Lars Christian - Tingsten, släkt - 1. Tingsten, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tingstadius
557
Tingsten
T. kommentarer: ”Strödda
anmärkningar” och ”Philologiska
anmärkningar” över Matthei evangelium
(1803), ställen i Nya Testamentet
(1812) och ställen i Gamla
Testamentet (1824), Bland hans
språkvetenskapliga insatser märkas f. ö.
ett hebreiskt lexikografiskt arbete
(1803) och semitiska dialektstudier
(1820). — T. var en av neologiens
främsta sv. repr. Han var i hög grad
påverkad av den språkvetenskapligt
bestämda teologiska riktning, som
utbildades i Tyskland vid mitten av
1700-talet och sökte tolka de bibliska
urkunderna utan hänsyn till
dogmerna. Ett bestående minne av T :s
arbete för en ny liturgi är sv. kyrkans
vigselritual. — T:s kraft var bunden
av hans verksamhet i
bibelkommissionen, och han kom därför knappast att
göra någon betydande insats som
stiftschef. Särskilt intresse visade T.
för skolfrågor, även för sådana, som
rörde fysisk fostran. — T. blev teol.
dr i Uppsala 1793, led. av Sv. akad.
1794 och hedersled, av Vitt. akad.
1805. — Ogift. — Litt.: C. G. von
Brinkmans inträdestal i Sv. akad. (Sv.
akad:s handl. 13, 1830); A. Blanck,
”Den nordiska renässansen i
sjuttonhundratalets litteratur” (1911); E.
Liedgren, ”Neologien, romantiken,
uppvaknandet 1809—1823” (Sv.
kyrkans historia, 6:2, 1946);
minnesteckning över T. av H. S. Nyberg i
Sv. akad:s handl. 1953. B. L-w
2. Tingstadius, Lars
Christian, läkare, f. 12 juni 1750 i Lunda
skn, Södermani, län, f 12 maj 1832
på Vik i Stigtomta skn, samma län.
Bror till T. 1. •— T. inskrevs vid
Uppsala univ. vid 8 års ålder 1759,
började studera medicin där 1765,
flyttade med brodern till Greifswald
1766 och fortsatte studierna i
Stockholm 1770 under ledning av
anato-men prof. Roland Martin. Efter en
Lars Christian Tingstadius. Målning av
L. Pasch d. y. (Karolinska Inst.).
kortare vistelse i Uppsala 1773
slutförde T. de medicinska studierna i
Lund, där han 1774 blev med. lic.
och 1775 med. dr. Är 1774
förordnades T. till prosektor i anatomi vid
Theatrum anatomicum i Stockholm,
kallad av sin gynnare R. Martin,
vilken T. 1779 efterträdde som prof, i
anatomi och kirurgi i Stockholm.
Ären 1776 och 1778—83 var T.
läkare och intendent vid Medevi brunn.
Denna plats blev under T :s tid en
populär samlingspunkt för badgäster,
vilkas sjukdomar kurerades genom
nya behandlingsmetoder, ss. kalla bad
och gyttjebad, och under angenäma
sällskapsf ormer. •—■ T. insjuknade
1783 i en långvarig feber, som gjorde
honom blind på ena ögat och
förlamade lederna, så att han i sju år var
invalid. Med undantag för fem
terminer skötte han sin professur till
1793, då han nödgades taga avsked.
Sin praktik uppehöll han trots ohälsa
till 1810. Han var näst D. von
Schul-zenheim sin tids mest anlitade läkare
i Stockholm. Han bosatte sig 1810
på sin egendom Vik, där han utövade
en socialt betonad läkarverksamhet.
Även som jordbrukare vann T. stort
anseende; han var mycket verksam i
Södermani, läns hushållningssällskap,
vars förvaltningsutskott han tillhörde
1814—27. Han var ordf, i Patriotiska
sällskapet 1796 och 1808, blev
hedersled. av Sundhetskollegium 1811,
erhöll medicinalråds namn 1814 och
valdes till korresponderande led. av
Lantbruksakad. 1817. — I Strängnäs
stifts- och läroverksbibl. förvaras T :s
minnesalbum eller vänbok från
Greifswald 1769 (se därom I. Fehr i
”Bidrag till Södermanlands äldre
kulturhistoria”, 17, 1921). — Gift 1794
med Carolina Anna Giers. S. L.
Tingsten, släkt, vars äldste kände
medl. var bonden i Borsebo,
Ingatorps skn, Jönköp. län, Måns Nilsson
(t 1789). Han blev far till Peter
Månsson T. (f. 1772, t 1851), som
1791 blev soldat för nr 10 Tingstad
i Edshult vid Aspelands kompani och
Kalmar reg., och befordrades till
korpral. En son till honom,
nämndemannen och kyrkovärden i Ingatorp
Peter Peterson T. (f. 1805, f 1871)
blev far till sergeanten vid Andra
liv-grenad järreg. Lars Magnus T. (f.
1830, f 1870). Bland dennes söner
märkas generalen Lars T. (T. 1)
samt gatudir. i Stockholm Karl
August T. (f. 1863, t 1952), far till
prof. Herbert T. (T. 2).
1. Tingsten, Lars Herman,
arméofficer, statsråd, f. 13 juni 1857 i
Ingatorps skn, Jönköp. län, f 10 sept.
1937 i Stockholm. Föräldrar:
sergeanten Lars Magnus T. och Maria
Charlotta Durling. — Efter
mogenhetsex. i Jönköping 1875 studerade T.
två terminer vid Uppsala univ., blev
underlöjtnant vid Hälsinge reg.
1878, genomgick 1880—82
Krigshögskolan, var generalstabsofficer
1882—85 och blev löjtnant vid
Generalstaben 1886. Han utnämndes
till major vid Generalstaben 1879,
vid Svea livgarde 1898, till
överstelöjtnant vid Generalstaben 1901,
blev chef för Krigshögskolan 1902,
överste i armén 1903 och chef för
Norrbottens reg. 1904. Ären 1884
•—92 var T. lärare i krigskonst vid
Krigsskolan och 1891—1900 lärare i
generalstabstjänst vid Krigshögskolan.
Sina föreläsningar i taktik vid
Krigsskolan omarbetade han till en
lärobok ”Taktikens grunder” (1887), som
fyllde ett verkligt behov och varit av
stor betydelse för
officersutbildningen; den utgick i tio upplagor. T:s
undervisning präglades av klarhet och
reda och stor förmåga att
systematisera och förenkla problemen. T. har
betecknats som en av krigsmaktens
främsta pedagoger. Någon originellt
nyskapande natur var han ej •—
mycket av vad han sade och skrev
hämtade han från tyska förebilder — men
han förstod att på ett praktiskt sätt
sammanställa det moderna i tiden
särskilt på taktikens område. Kort
före urtima riksdagen 1892
uppmanades T. av en del framstående
riksdagsmän ur gamla lantmannapartiet
och den liberale Sixten von Friesen
enträget att för dem utarbeta ett eget
arméorganisationsförslag, fotat på i
huvudsak samma grunder som det
Posseska 1883, men han avböjde; han
blev militär notarie i det särskilda
utskott, som fick handlägga
försvarsfrågan vid denna riksdag. Som
avd.-chef vid Generalstabens
militärstatistiska avd. 1900—02 svarade T. för
utarbetandet av Generalstabens
förslag till 1901 års härordning,
redigerade själv huvudförslaget,
utarbetade därefter på uppdrag av
statsrådet Crusebjörn propositionen ang.
ny härordning och ny värnpliktslag
och var militär sekr. i
försvarsutskottet vid 1901 års riksdag, där förslaget
efter vissa jämkningar blev bifallet.
Vid unionsupplösningen 1905
kallades T. till statsråd och chef för
Lant-försvarsdep. i den Lundebergska
ministären. Då denna avlöstes av den
Staaffska på hösten 1905 kvarstod T.
i sitt ämbete, men inlämnade jämte
Trolle sin avskedsansökan efter
Staaffs hotfulla avslutningsord om
”folkmakt” eller ”herremakt” vid
rösträttsdebatten i Andra K. 1906.
Innan T :s avskedsansökan behandlats
avgingo Staaff och hans kolleger
medan T. liksom Trolle ingick i den
Lindmanska ministären. Strax därpå
utnämndes T. till generalmajor
(1906). Han rönte upprepade prov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
