- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 7. Sibylla-Tjällgren /
563

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Tiselius, Arne - Tiällman, se även Kiellman, Kjellman och Källman - Tiällman, Nils - Tjader, Richard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tiällman

563

Tjäder

Arne Tiselius.

rad arbeten om adsorptionsanalys, och
metoden är fortfarande under
intensiv utveckling. — Den stora
betydelsen för biokemien och medicinen av
T :s undersökningar och den stora
användbarheten av hans nya metoder
uppmärksammades tidigt av forskare
inom olika områden, och ett ständigt
ökande antal forskare från när och
fjärran söka sig till Uppsala för att
under kortare eller längre tid arbeta
under T :s ledning. Därigenom ha
många av den moderna biokemiens
mest betydelsefulla problem kommit
att bearbetas med stor framgång vid
den sedan 1946 självständigt
organiserade Biokemiska institutionen; här
må endast nämnas arbeten över
antikroppar, virus, dextran, bakteriecilier,
frystorkning av ömtåliga preparat och
papperselektrofores. — T. ägnade
stort intresse åt den vetenskapliga
upprustning, som igångsattes i
Sverige vid slutet av andra världskriget.

Han har stor del i ansvaret för
utformningen av de planer för ökat
statligt stöd åt naturvetenskaplig och
medicinsk forskning, som utarbetades
av den för detta ändamål inrättade
Naturvetenskapliga
forskningskommit-tén, av vilken T. var led. 1944—46.
De reformer, som där föreslogos och
även till stora delar kommo till
utförande, medförde, att T. kom att
deltaga mycket aktivt i arbetet inom
flera nyinrättade forskningsfrämj
ande organ. Han var ordf, i Statens
naturvetenskapliga forskningsråd 1946
—50 och led. av Statens medicinska
forskningsråd 1945—47, av styr, för
Försvarets Forskningsanstalt 1945—
46 samt led. av Atomkommittén 1945
—47 och av 1945 års
universitetsbe-redning. Han är sedan 1941 led. av
styr, för Wenner-Grens inst., sedan
1946 led. av Vet. akad:s
nobelkommitté för kemi, sedan 1947 v. ordf, i
Nobelstiftelsens styr., sedan 1949 ordf.

i Sv. nationalkommittén för kemi
och sedan 1951 ordf, i
Forskningsnämnden hos Riksfören. för
kräftsjuk-domarnas bekämpande. Han har
vidare tagit mycket aktiv del i arbetet
inom den internationella
kemiunionen som v. president 1947—51 och
president sedan 1951. — T:s arbeten
vann tidigt uppskattning både inom
och utom landet. Han erhöll 1926
av Vet. soc. i Uppsala det
Bergstedt-ska priset, 1931 av Uppsala univ.
Bj urzons premium för sin
gradual-avh., och ena hälften av det
Björkén-ska priset 1941. Är 1948 tilldelade
Vet. akad. honom Nobelpriset i kemi
”för hans elektroforetiska och
adsorp-tionsanalytiska arbeten, särskilt hans
upptäckter rörande serumproteiners
sammansatta natur”. T. blev med.
hedersdr vid Karol. inst. 1948, i Paris
s. å. och i Cambridge 1949. Han
invaldes i Vet. akad. 1939 och i Ing.
vet. akad. 1944 samt är led. eller
hedersled, av många andra sv. och
utländska lärda samfund. — Gift 1930
med Ingrid Margareta (Greta)
Dalen. •—■ Litt.: Les Prix Nobel en 1948;
biografi av K. O. Pedersen i Acta
Chemica Scandinavica 1948.

S. C., K. O. P.

Tiällman, se även Kiellman,
Kjell-man och Källman.

Tiällman, Nils Petersson, präst,
läroboksförfattare, f. i mitten av juni
1652 i Tjäll, Sidensjö skn,
Ångermanland, f 16 juli 1718 i Stockholm. —
T. blev student i Uppsala 1675. Efter
att en tid ha försörjt sig som
informator prästvigdes han 1684 och var
därefter huspredikant hos greve Axel
Wachtmeister och hjälppräst i
Stockholm. Hösten 1689 blev han
nådårs-predikant i S:t Olofs kapell i
Stockholm (nuv. Adolf Fredriks förs.) och,
på förs:s enhälliga kallelse,
komminister där 1690 eller 1691; denna
befattning behöll han till sin död. —
T. utgav en liten ”Grammatica
latina” (1679), delvis skriven på
svenska, ”Ellofva andelige prof-visor”
(omkr. 1690) och ”Grammatica
suecana” (1696), den första sv.
språklära, som blivit tryckt. — Gift 1690
eller 1691 med Anna Andersdotter
Sahlberg. Ä. N.

Tjäder, Carl Richard,
missionär, forskningsresande, f. 21 april
1869 i Karlskrona, f 27 dec. 1916 i
New York. Föräldrar: kaptenen Carl
Jacob Tjäder och Thecla Maria Slöör.
Om T:s släkt se Tjäder, s. 564. —■
T. gick i skola i Stockholm och vid
Fjellstedtska skolan i Uppsala för att
bli präst. Strax innan han skulle
avlägga mogenhetsex. slutade han sina
studier och begav sig till Berlin,
kallad av Fredrik Franson (bd 2 s. 585).
Inspirerad av denne ägnade sig T. åt
predikoverksamhet med högrestånds-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:33:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/7/0621.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free