Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wisén, Theodor - Wising, Vising, släkt - 1. Wising, Johan - 2. Vising, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wising
412
Vising
febr. 1S92 i Lund. Föräldrar:
kontraktsprosten Per W. och. Gustafva
Fredrika Elf ström. — Efter skolgång
i Kalmar blev W. 1852 student i
Lund, där han 1862 blev fil. kand,
och s. å. fil. dr på avh. ”De vi et usu
particulæ apud Thucydidem
com-mentatio” samt docent i grekiska
språket och litteraturen. På grund av
ändrade befordringsutsikter bytte
han efter kort tid ämne och
specimi-nerade för professuren i nordiska
språk, vilken han också erhöll 1865.
Hans praktiska duglighet togs i
anspråk för åtskilliga
förtroendeuppdrag vid univ. och i staden. Han var
sålunda univ:s rektor 1876—77 och
1885—91, dess prorektor 1877—85,
ordf, i Akademiska fören. 1868—72
och stadsfullmäktig i Lund 1874—81.
Han invaldes i Sv. akad. 1878. — Med
drsavh. som främsta undantag tillhör
W:s produktion nästan helt den
nordiska filologin, och därinom valde
han ämnen nästan enbart ur
norskisländska språket, litteraturen och
mytologin. Bland hans arbeten kun-
Theodor Wisén.
na nämnas ”Om ordfogningen i den
äldre Eddan” (1865), en kommentar
till hjältesångerna i den äldre Eddan
(s. å.), ”Oden och Loke” (1873),
”Emendationer och exegeser till
norröna dikter” (1—4, 1886—91) samt
uppsatserna ”Om qvinnan i Nordens
forntid” (Nordisk tidskr. 1870) oeh
”Målahåttr. Ett bidrag till norröna
metriken” (1886). Även om arbetena
till följd av språkstudiets framsteg
i stort sett förlorat sin betydelse,
citeras de alltjämt av forskningen. W.
gjorde ytterligare några
texteditioner, ss. ”Homiliu-bök” (1872), för
vilken han 1874 erhöll Sv. akad:s Karl
Johans-pris, ”Riddararimur” (1881)
med en god redogörelse för dikternas
versmått samt en i undervisningen
länge använd samling av isländsk
skal
dediktning, ”Carmina norrcena” (1—2,
1886—89). — Som univ.-lärare var
W. framstående genom sina utmärkta
föreläsningar och sin förmåga att
intressera lärjungarna. På hans
initiativ grundades 1868 efter tyskt
mönster det nordisk-filologiska
seminariet; överhuvud kan W. sägas ha
grundlagt det vetenskapliga studiet
av nordiska språk vid Lunds univ. —
Ett verkligt betydelsefullt initiativ
tog W. även, då han 1883 föreslog
Sv. akad. att återupptaga
ordboksarbetet, som legat nere sedan 1870.
Han uppgjorde också en plan därför,
som vann akad:s gillande. Enligt
denna skulle verket få historisk
karaktär oeh göras vida utförligare, än
man tidigare avsett. Han åtog sig
också överinseendet över arbetet, som
han omhänderhade till sin död,
medan själva redaktörskapet uppdrogs
åt K. F. Söderwall. —■ Gift 1872 med
Betty Beata Ingeborg Carlström. ■—
Litt.: K. F. Söderwall, ”Inträdestal”
(Sv. akad:s handlingar ifrån år 1886,
7, 1892). — Son till W. var juristen
Yngve W. (f. 1873, f 1939), som var
hovrättsråd i Svea hovrätt 1910—13,
revisionssekr. 1913—23 och
häradshövding i Södra Roslags domsaga
från 1923. Han hade flera
utredningsuppdrag, särskilt på jordrättens
och skogslagstiftningens område.
G. Sj—n, Spr.
Wising, Vising, släkt, vars
äldste , med visshet kände stamfar,
bokhållaren i Stockholm Lorentz eller
Lars Wisingh, levde under 1600-talets
andra hälft och blev far till
kvartermästaren vid Livreg. till häst Gabriel
W. (f. 1699, f 1742). Dennes son var
rådmannen i Nora Carl Ulrik W. (f.
1729, f 1802). En äldre son till honom,
postmästaren Johan Gabriel W. (f.
1769, f 1808), blev farfar till a)
grosshandlaren Carl Adolph W. (f. 1834,
f 1882), vars sonson är docenten i
medicin vid Karol. inst. med. dr Per
Johan Adolf W. (f. 1906), och b) prof.
Johan W. (W. 1). En yngre son till
rådmannen Carl Ulrik W.,
bruksförvaltaren Jacob Fredrik W. (f. 1780,
t 1820), blev farfar till prof. Johan
Vising (V. 2).
1. Wising, Per Johan, läkare, f.
17 april 1842 i Stockholm, f 5 dec.
1912 därstädes. Föräldrar:
sjökaptenen Carl Michael W. och Elisabet
Cornelia Söderberg. — W. blev
student i Uppsala 1859, med. kand. 1864,
med. lic. vid Karol. inst. 1869 och
efter disp. där 1871 med. dr s. å. Han
blev docent i medicin vid Karol. inst.
s. å., läkare vid Stockholms stads
allm. försörjningsinrättning 1875, tf.
e. o. prof, i medicin vid Karol. inst.
1876, e. o. prof, där 1879 samt
utnämndes till prof, i nervsjukdomar
Johan Wising (1).
där 1887 men tog redan 1890 av
hälsoskäl avsked. Han var 1900—04
red. för tidskr. Hygiea. — W:s
gärning som lärare blev kortvarig och
hans vetenskapliga insats begränsad,
främst på grund av hans starkt
utpräglade självkritik. Främst var han
praktiker och som sådan mycket
anlitad, även av kolleger, och högt
skattad. Djupt ansvars- och
pliktmedve-ten gällde W. bland sina samtida för
M. Huss’ främste andlige arvtagare
och har bl. a. utgett ett par
minnesskrifter över denne. — Gift 1880 med
Sophie Henriette Benedicks. — Litt.:
nekrologer av S. Ribbing i Hygiea
1913 oeh av M. Sondén i Allm. sv.
lä-kartidn. 1912. P. H. T.
2. Vising, Per J o han,
språkforskare, högskolelärare, f. 20 april 1855
Johan Vising (2).
på Holm i överlännäs skn,
Ångermanland, t 20 sept. 1942 i Göteborg.
Föräldrar: bruksinspektören Carl
Jacob Wising och Hedvig Elisabeth
Charlotta Hallström. Syssling till
W-1. — Efter mogenhetsex. i Härnösand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
