Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— I dag var det ofverraskuiug. Jag väntade ej
att träffa er.
— Således endast öfverraskuing!
Grefven böjde sig, så tyckte jag, något framåt.
— Ja, sade Berta helt bestämdt.
— Ni skall således hädanefter återse mig utan
någon obehaglig rörelse?
— Jag har aldrig erfarit någon sådan, svarade
Berta, men reste sig i det samma hastigt, tilläggande i en
ton, som röjde mycken oro: — Herr grefve, om ... om
. . . ni har något q var af er forna tillgifvenhet för mig,
så aliägsna er, jag ber, gör det genast. Jag vill icke
. . . att . . . min man träffar er, det . . . skulle . . .
Lagerskogs rost hördes från salongstrappan. Han
frågade uppasserskan efter sin fru.
Utan att göra mig klart reda för hvad jag gjorde,
trädde jag fram från mitt gömställe och gick direkt mot
trappan. Gnolande på en studentsång, rusade jag utför
den samma och tornade der vid så häftigt emot den
upp-åtsträfvande äkta mannen, att jag nära nog slungat
honom baklänges utför trappan. Till all lycka fick han
tag i ledstången, och sedan han vacklat ett ögonblick,
bibehöll han likväl balansen. Svärjande öfver det
oskickliga i att springa på folk så der, blickade han upp
till mig.
Jag bad tusen gånger om ursäkt. Han blef
uppehållen af de ömsesidiga komplimenterna. När dessa väl
togo slut, stod han uppe på däck och frågade mig, om
jag sett till hans hustru.
— Jag lemnade just nu fru Lagerskog, svarade jag
med hög röst. — Yi hafva till sammans pratat en lång
stund och beundrat det sköna månskenet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
