Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
göras till nationalpark, utrotandet af kaninerna är en alldeles nödvändig
sak. Ett sådant utrotande kan naturligtvis ej få utföras med tillhjälp
af några slags rofdjur, som gjordes till permanenta medlemmar af öns
fauna, ty då skulle de tillika göra stor skada på öns fågelstam, som
man efter öns fridlysning kan hoppas skola blifva än mera talrik än
nu. Ett tillfälligt införande af t. ex. räf är ej heller lätt åstadkommet,
ty om man t. ex. på hösten, sedan fåglarna lämnat ön, endast
lös-släppte räfhanar, för att under vintern låta dem frossa på kaniner ocn
sedan framemot varen skulle försöka fånga in dem eller skjuta dem,
innan fåglarna hunne anlända, är det ej alls sagdt, att detta kunde
lyckas, ty äfven för räfvar bjuder ön på otaliga, svåråtkomliga
gömställen. Dock torde dels jakt på kaninerna med terrier eller taxar och
därefter infångandet af räf på nämnda sätt temporärt sannolikt vara
det enda möjliga sättet att nå gynnsamt resultat. Möjligen skulle dock
äfven försök kunna göras med förgiftning med fosformos i morötter.»
Vetenskapsakademien har sedermera tillstyrkt Jungfruns förvärfvande
som nationalpark under förutsättning bl. a. att kaninerna på ön utrotas.
Förslaget, som äfven blifvit tillstyrkt af k. bfhde i Kalmar län, hvilar
f. n. hos lotsstyrelsen, på hvilken myndighet frågans lösning till stor
del kommer att bero. I riksdagsskrifvelsen föreslås nämligen, att
staten skulle tillbyta sig ön Jungfrun mot en del af den närbelägna af
lotsverket disponerade Furön.
Naturskyddsfrågan inför Baltiska ingenjörskongressen.
Naturskyddet och industrien.
I sitt inledningsföredrag till diskussionen om naturskyddet och
industrien vid Baltiska ingenjörskongressen i Malmö i juli 1914 yttrade
lektor Karl Starbäck bl. a.: »Jag är öfvertygad om att jag uttalar
alla naturskyddsvänners tanke, då jag säger, att ha vi att påräkna
sympati och hjälp från så mäktigt håll som de tekniska vetenskapernas
utöfvare, har vår sak tagit ett stort steg framåt.» Med tanke på den
sanning dessa ord innehålla var det ju särskildt glädjande, att denna
representativa ingenjörskongress beredt plats på sitt program för
naturskyddsfrågan och ägnade den så stor uppmärksamhet. Förtjänsten
häraf tillkommer i icke ringa mån ledamöterna af kongressbestyrelsen
d:r C. Söllscher och kapten Ingemar Petersson, på hvilkas initiativ
naturskyddsfrågan uppförts på programmet.
Det hade varit högeligen önskvärdt att i denna årsskrift kunna
återgifva de båda vid tillfället hållna intressanta och väckande
inledningsföredragen in extenso, men utrymmet har tyvärr ej tillåtit detta.
Naturskyddsföreningens styrelse har emellertid gått i författning om att
föredragen i separattryck komma att tillställas föreningens ombud och
kommittéledamöter. Här kunna vi endast lämna ett kortare referat af dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
