Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Men roffågelsaxarna äro icke blott grymma tortyrredskap;
de äro tillika, såsom ofvan antydts, fullkomligt blindt verkande
fångstapparater och måste på grund däraf anses synnerligen
skadliga ur ren naturskyddssynpunkt. Detta gäller i främsta
rummet om de s. k. pålsaxarna, hvilka, såsom namnet ger vid
handen, anbringas på pålar, i toppen af något träd eller på
andra upphöjda föremål, där snart sagdt hviken fågel som
helst kan slå sig ned och bli fångad. — Sålunda är det
mycket vanligt, att orrar och andra mer eller mindre
matnyttiga fåglar fastna i pålsaxarna. — Äfven »bulvansaxarna», som
gillras med en uppstoppad eller konstgjord orre som lockbete,
äro emellertid i viss mån blindt verkande, enär de utöfva en
stark dragningskraft på alla roffåglar, äfven sådana, som under
normala förhållanden icke förgripa sig på matnyttigt villebråd.
— En roffågel skulle ju icke vara en roffågel, om han ej
försökte bemäktiga sig en öppet sittande, till utseendet sjuk
eller halfdöd fågel, som icke gör min af vare sig att fly
eller försvara sig. Däri ligger förklaringen till att äfven så
oskyldiga fåglar som vråkar och smärre ugglor ofta finna sin
död i bulvansaxarna.
Hos oss har roffågelsaxarna dess bättre hittills icke vunnit
någon allmännare användning annat än vid en del sydsvenska
gods, där fasanodling eller intensiv jaktvård i annan form
bedrifves. I våra grannland Danmark och Finland däremot har
roffågelfångsten med sax på senare tider vunnit en mycket stor
utbredning, och från sistnämnda land föreligger en hel del
statistiska uppgifter, som på det mest oförtydbara sätt vittna
om det förödande och okontrollerbara i detta fångstsätt.
Magister Rolf Palmgren meddelar sålunda i sitt ofvannämnda
arbete »Vildnaden och människan» en sammanfattning af
uppgifterna rörande i Finland åren 1904 —1909 i sax fångade
roffåglar och kommer därvid till det resultatet att af c:a
17,000 fångade fåglar 72 proc. tillhört oskadliga eller
nyttiga arter. En annan auktoritet omtalar i »Finlands
jakttidskrift» hurusom i ett femtiotal saxar, som utdelats af en
viss jaktvårdsförening, under fyra år fångats 547 fåglar. Af
dessa voro 65 »skadliga roffåglar» (under denna benämning
inbegripas äfven fiskgjuse, kärrhök, glada och lappuggla),
58 kråkor och skator, 95 vråkar och slagugglor, 213
tornfalkar, dvärgfalkar och smärre ugglor, 10 tjädrar och orrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
