Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
Det kunde vara nog så frestande att göra ytterligare några citat,
men sådana skulle ändock icke förmå att gifva en klar föreställning
om de rika skatter af skildringar och stämningar, af goda och sunda
tankar denna lilla förträffliga bok har att bjuda på. Den är som
ett porlande, friskt källsprång, framsprunget ur kärlek till lifvet, till
naturen och hembygden.
T. H—L
Svend Fleuron, Den sista af sin stam. En historia om
Strix Bubo. Öfversatt från danskan och försedd med förord
af Thor Högdahl. Lars Hökerbergs förlag. Stockholm 1916.
— — — — Fleurons skildring är mycket betydande i sin art, ja,
ett mästerverk. Den hör till de få böcker, som lämna kvar hos
läsaren några bestämda, outplånliga intryck, en varm stämning och
åtskilliga nya tankar. Säga vi, att den är »intressant och spännande
som en roman», kunde vi göra den originella, storstilade och manligt
gripande berättelsen om Strix Bubo en orätt. Dessutom kunde många
med skäl bli afskräckta från att söka upp den, vid tanke just på det
ringa värdet hos de böcker, som för dagen gälla som »intressanta och
spännande romaner». Denna bok är inte utan en mängd litterära
fränder, men i fråga om konceptionens enkla episka kraft, kunskapernas
innerlighet, hela uppfattningens kärleksfulla skärpa står den ganska
ensam i sitt slag. Dess vackra, på en gång koncisa och ymniga stil
har fått en särdeles god öfversättare i Thor Högdahl, som gått till
sitt värf med kongeniala intressen.
Hvad Fleuron skildrar är den sista bergufvens i Danmark
lefnadshistoria, hennes flykt stycke för stycke undan den påträngande
mänskliga odlingen, hennes långa ensamma roflif i de döende storskogarnas
skymning. Man kan inte annat än beundra den takt och måtta
författaren iakttagit i det nödvändiga bruket af liknelser från mänskligt
föreställningssätt för att åskådliggöra den grymma och listiga fågelns
själslif. Vi få en sällan bruten illusion af omedelbar inblick i denna
bergufhonas egna förnimmelser, känslor, beräkningar och meditationer,
och under den suggestiva framställningens gång växer Strix Bubo till
en mäktig individualitet. Hennes af förbittrade strider fyllda tillvaro
inger oss beundran och medlidande, blir i sann mening tragisk: storhet
och egenart i spändt, fruktlöst uppror mot någonting nytt, månghöfdadt,
mystiskt, någonting utanför dess väsensområde — civilisationen.
Fleurons bok skänker en rad ståtliga, präktiga bilder från denna
unika lefnad, både i relation till de andra, de underlägsna djuren i
skogarna och människan, här mer humoristisk-satirisk symbolik,
företrädd af det beställsamma ombudet för offentliga och enskilda samlare,
en liten halt f. d. fyrmästare. Bergufvens näringskamp under sin krafts
dagar har Fleuron skildrat med en uttryckets konkreta energi, en
spänstig finhet i syn och rytm, som kommer stilen hos de flesta lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
