Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
boplats. Och det ligger knappast någon överdrift i då förf. nämner
dem vid namn: Torup-storken, Hyby-storken, storken från Slimminge
o. s. v. Ty vet, att Skånes en gång så talrika storkstam hastigt går
sin undergång till mötes och den dag som i dag är uppskattas endast
till ett 20-tal par.
En av redaktör Waldemar Bulow 1917 verkställd utredning an-
gående storkens förekomst (se Sveriges Natur 1918, s. 138) i Skåne
gav till resultat, att i hela landskapet funnos 34 bebodda Storkbon, av
vilka ungar utkläcktes i 25. Bengt Berg har nu besökt 16 av dessa
bon och fann av dem 3 Övergivna. Vid 7 bon funnos en eller två
storkar, vilka 1920 blevo utan avkomma. Blott i 6 av dessa bon ut-
kläcktes ungar.
Orsaken till storkens försvinnande är enligt författarens åsikt "icke att
söka i tilltagande brist på föda och ännu mindre i förföljelse, utan
snarare i sådana förändringar i naturen, vilka vi ej kunna följa och
inför vilka våra ingrepp i storkens livsbetingelser äro av mindre be-
tydelse".
"Men just därför att vi kunna förlora honom skall han vara oss
dubbelt dyrbar. Den lilla tid han är hos oss ännu i vår- och sommar-
dagar är en högtid. Han är en kostbarhet över alla värden, där han
dröjer på slottets tinne eller slättbogårdens halmtak. Och det hus han
värdigas uppsöka är för mer än andra."
Om storkfotografierna må endast sägas, att de äro monumentala och
att de såväl rent konstnärligt sett som i fråga om fullständighet och
upplysande värde stå på höjden av vad man kan få se av liknande slag.
Förlaget har nedlagt all omsorg på åstadkommande av ett gott plansch-
tryck och en förstklassig utstyrsel i övrigt. Endast beträffande de båda
färgplanscherna i början av verket måste man reservera sig. De bestå
på intet sätt provet vid sidan av de präktiga djuptrycksreproduktionerna.
Thor Högdahl.
Tidskrift för Hembygdsvård, utgiven av Samfundet för
Hembygdsvård. Redaktör: Fritjof Hazelius. Årg. 2, 1921.
Om Samfundet för Hembygdsvård och dess tidskrift, som nu
utkommer i sin andra årgång, skriver redaktör Torsten Fogel-
qvist i en längre artikel i Dagens Nyheter för den 27 april:
«— — _ Och tidskriften, väl redigerad, sakkunnigt skriven och
vackert utstyrd, är mer förtjänt av en läsande publik än flertalet av de
tidskrifter, som i vårt land kämpa för en bister tillvaro. Ty den är
uppbyggd kring ett verkligt och allvarligt kulturproblem. Den för en
helig kamp mot den onödiga och onyttiga förstörelsen i kulturens miss-
brukade namn, mot det glupska vinstbegäret, mot den för alla värden
likgiltiga och slappa brådskan och mot den otacksamma glömska, som
icke erkänner värdet och förpliktelsen av ett gammalt kulturarv. Det
kan icke komma i fråga att närmare skärskåda de enskilda inlägg varpå
tidskriften bjuder, alla genomandade av pietet för och kärlek till vårdad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
