Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
den djärva företagsamheten. Och denna lysande idé torde väl också
i viss mån vara förklaringsgrunden till de för en svensk författare
enastående triumfer, han för sin bok »Med tranorna till Afrika» och sin
därmed sammanhängande film hemburit från två kontinenter.
Introduktionen till skildringen, episoden med den rastande tranflocken,
han en gång under pojkåren såg ute på det öländska allvaret och som
då väckte hans undran och vetgirighet, är både stämningsfull och skickligt
gjord. Detsamma gäller kanske i än högre grad om kapitlet om vaktandet
vid tranboet på holmen ute i den småländska träsksjön.
För en gammal fågelvän som undertecknad, som under sina pojkår
för bortåt 30 år sedan ofta påträffat häckande tranor såväl i södra
Västergötland och Småland som i Dalarna och Gästrikland och mer än
en gång stått så att säga mitt uppe i tranedansen, är det något
överraskande att höra författaren berätta om huru svårt han haft att få tag i
ett svenskt tranbo. Men det är nog tyvärr så att tranan som svensk
häckfågel är stadd i hastigt avtagande, i samma mån som de obrukade
myrarna försvinna. — Även om man ännu i dag någon gång under fåglarnas
flyttningstid på särskilt lämpliga lokaler kan träffa på sträckande
tranehärar, nästan påminnande om dem Bengt Berg såg vid Vita Nilen. 1
Vad beträffar själva färden uppför Vita Nilen med dess ständigt
återkommande syner av oändliga fågelskaror och orädda krokodiler är
ju även skildringen därav synnerligen intressant, samtidigt som den
torde äga nyhetens hela behag även för dem, som följa med den
utländska litteraturen på natur- och djurskildringens område. Dock vill
det synas som om författaren icke riktigt förmått samla de många nya
intryck, som här brusade in över honom, ty, trots den flotta stilen och
det högintressanta illustrationsmaterialet, besitter skildringen här knappast
samma målande styrka och förmåga att skänka illusion av landskap
och omgivningar, som då han rör sig på hemlandets jord.
Författarens utläggningar av flyttfågelproblemen i allmänhet och
speciellt om Egypten som flyttfågelland äro särdeles intresseväckande
och röja stor beläsenhet på olika områden. Ett märkligt förhållande,
som författaren icke omnämnt men som kanske dock borde ha berörts
i en bok om tranorna i Afrika, är att egyptierna på faraonernas tid,
enligt vad fornegyptiska målningar bära vittne om, förutom nilgäss
och heliga ibisfåglar, även höllo stora hjordar av tranor, dels för
köttets skull, dels, såsom man trott sig kunna sluta till, för att skydda
åkerfälten mot de förödande gräshoppssvärmarna. — Detta i förbigående.
Författaren Bengt Berg vistas för’närvarande på resor i Nordamerika,
där han säkerligen planlägger nya originella och uppseendeväckande
arbeten på djurskildringens område. Dock må man hoppas, att han snart
åter skall vara hemma i sitt land, som sannerligen icke har råd att
undvara honom. Ty inom vårt svenska djurliv finnes ännu mycket som
väntar på att bli avslöjat och klarlagt genom hans skickliga
kamera-skott, hans skarpa iakttagelseförmåga och förträffliga skildringskonst.
1 Vid Hornborgasjön skall enl. Rud. Söderberg denna vår ha uppehållit sig
väldiga flockar av tranor.
Thor Högdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
