Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mellan förhållandena nu och då, en överblick över kulturens
landvinningar under det senaste århundradet i dessa
gränsområden mellan bygd och ödemark.
Sedan Læstadii tid har Pite lappmark till större delen
legat nästan bortglömd av forskare och främlingar. I jäm-
FJÄLLANDET MELLAN PITE- OCH
SKELLEFTEÄLVENS KÄLLOR
KARTSKISS AV FÖRF.
förelse med de nordliga lappmarkerna har den så föga
uppmärksammats, att ett par framstående svenska naturforskare
för några år sedan kunde beteckna dess flora och fauna såsom
praktiskt taget okända. Detta lockade mig att ägna några
somrar åt resor och studier i Pitefjällen.
Med två finnpojkar som bärare startade jag i mitten av
juli 1921 från Jokkmokk för att över sjön Karats och de vida
Arvasfjällen taga mig fram till Pitedalen. Denna resa är
förut skildrad i Svenska Turistföreningens årsskrift för år
1922, varför den nu blott i korthet må relateras. Efter fyra
dags- eller kanske rättare nattmarscher nådde vi Vuolvojaure,
den nedersta stora sjön i Piteälvens långa sjökedja.
Av kronojägaren i Kullen vid Vuolvojaure fick jag den från
naturskyddssynpunkt mycket intressanta uppgiften att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
