Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 Rutger Sernander
sig förnemligast af Bastflängningar, Ållons och nötters samlande: ty
på denna wästra tracten af Öland, fins mer Ek, Hassel och Lind än
på någon annor ort i Sverige.
Bastet tages på Lind-buskarna af de yngste fioråhrs-skotten utan
att rötas.
Ållon säljas till C^/m^re-Boarna, at giöda swin med, för 4 a 8
styfwer skieppan.
Nötter säljas merendels för 10 a 16 styfwer skieppan, och är här
förbudit wid straff för Barthels-mässodagen at hämta nötter af
Träden.
Musnötter äro de aldrabäste, dem mössen samla, föra hem i sina
Boen under Hasselbuskar och Tufwor til winterföda, der man ofta
i ett enda Bo kan finna in emot en hel skieppa, utan at någon nöt skal
wara maskstungen eller ihålig.»
I en bygd som växer och frodas kräver givetvis åkern större och
större arealer. Sidvallsängen och svedjeskogen lämna skyldig tribut,
men lövängen måste också lämna sin, understundom ända till
förintelsen. Det näst sista stadiet förtecknar han vid Väveryd i Skåne:
»Ekar stodo wid Wäfweryd til myckenhet i säden, som hade säden
warit sådd i Eklundar; ty Herrskapen tilstädja icke Bönderna, at
hugga ned sina trän för åkrens skul. Jag märkte ej eller, att Ekarne
här bårtbränt säden, som up i landet» (Sk. s. 165).
Bondens vördnad för denna utvidgning av hackans och plogens
välde hade Linnæus insupit från barndomen. I Resorna återkommer
han gärna till detta kapitel, särskilt då han får tala om svedjningens
pro och contra. Hans beundran är djup för Cronobergs-hövdingen
Koskull: »Huru han förmådt Bönderna, at nu på 3 åhrs tid uptaga
4700 tunneland ny åker uti sitt Lähn, igenom det alla ej fullsutne
Bönder, måste uptaga et skieppeland ny åker hwart åhr» (öl. s. 322).
Med livligt intresse följer han spåren av forna åkrar, ödelagda,
som han i likhet med samtiden postulerar, under digerdöden. Gamla
stenrör i lövskogarna annoteras alltid, och i en liten sammanfattande
framställning av den skånska bokskogens biologi återfinna vi, Skåne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
