Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han kvad, med en stämma, lik sommarens vind,
när kärligt han smeker en doftande lind.
Han kvad lik en storm, när den isarna bryter,
och längs öfver lossnande vågorna ryter.
Så ömsom han sänkte och höjde sin röst.
Och hjärtlig och glad, som den gästfria värden,
när vänner han följer på återfärden,
till diar och söner han sjöng denna tröst:
"Mitt namn vill jag ägna
de hjältar, som falla
för blixtrande svärd.
I Makternas värld,
i glada Valhalla,
må Valfader fägna
de svärdfallne alla!
Ja! Där i all gamman,
jag lönen skall njuta.
Där mötas vi snart.
Sin brusande fart
de störtälfver sluta,
när sig de tillsamman
i världshafvet gjuta."
Från bleknande läppar de sista orden
nu sorlade tyst, som en flod under jorden.
Den namnstore ännu sitt öga uppslog;
sen slöts det, likt sjunkande sol, och han dog!
På Fyrisvall fick han ett bål så härligt,
och lågorna famnade himmelen kärligt.
Så högsattes Makternas frände och tolk.
De andra snart delade jordföddes öde.
Vare frid med de lefvande, frid med de döde!
Hell fädernas minne! Hell nordlandets folk!
*-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
