Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i lifvets vimmel, i de höga städer,
vid kölbefarna floders rand, i trängseln
vid skådespelen lika ömt och troget,
som djupt i skogars natt, kring berg och dalar
jag sökte dig. Omsider trodde jag
min längtan uppfylld, och med strängars ljud,
med hymners röst jag prisade min sällhet.
Lik ynglingen, jag af en molngestalt,
blott senare än han, mig gäckad finner.
En dröm har upplöst lifvets rosendröm
och flyttat bort i sin omätlighet
det sälla mål, som ren jag ansåg hunnet.
En skugga jorden är, ett spöke solen.
En mörk tenarisk dunst, en stygisk dimma,
en rök är allt hvad som vi vakne tänka.
Blott sofvande, blott då, när kroppens boja
af dvalans hand symboliskt redan lossas,
upplysas vi, o sanning, af ditt ljus
och i en ny, en skönare natur
med häpnad bo. O, drömde jag ännu!
Jag såge då, jag visste mycket mera.
ORFEUS. GORGIAS.
G o r g i a s.
Hell dig, Kalliopes och ljusets son,
af bien fostrad med hymettisk honung,
med skaldekällans friska silfvermjölk
af muser ammad upp i lagerlunden!
Säg mig, — om annars i de högre kretsar,
dem underbart din ande genomskådar,
mig gifvet är att häpna blickar kasta
säg, hvilka nya budskap du försport
från gudars land. Ty fast en jordisk slöja
din själ här täcker, fast i visa ord,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
