Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På hans blomstrande läppar
brinner dess himmelska kyss.
Tystna, suckande vind, i trädens kronor!
Rosenkransade brud, på saffransbäddar
unna herden att ostörd
drömma sin himmelska dröm!
När han vaknar en gång, hvad ryslig tomhet
skall hans lågande själ ej kring sig finna!
Blott i drömmar olympen
stiger till dödliga ned.
* * *
HYMN TILL VATTNET.
Eviga moder, sorgsen och öm,
älskad af ljusets gudomliga flamma,
kärlekens, trånadens, skönhetens amma!
Unna, o vatten, min harpa dig stamma
från klingande strängar ett festligt beröm!
I rymdernas midt du med jorden dig lägrar;
intet din gråtande dotter du vägrar:
ur svällande bröst, ur korallprydda bägrar
du läskar dess törstande vilda begär.
Kransar af rosor åt flickan du räcker,
med grönskande slöjor den mörka betäcker
och, kyssande, henne ur dödssömnen väcker
med jublande svalors och fjärilars här.
Mystiska sagor i ensliga nätter
för henne du talar om himmelens slätter,
om forntidens resar och gudarnes ätter,
tills söfd af de hviskande ljuden hon är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
