Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CANZONE.
När, trött af ödets ilar,
när, mättad af att sträcka
en fåfäng blick i tidens labyrinter,
i sömnens famn jag hvilar,
och skuggor mig betäcka, —
strax grönska nya vårar i min vinter.
Kring fält af hyacinter,
där tusen färger pråla,
ur böljan evigt unga,
gullröda solar ljunga,
som nejderna med purpurglans bestråla;
och rosenröda minnen
i mystisk dans omgyckla mina sinnen.
Mitt fornlif blomstrar åter.
Glad som i purpurstrålen
en fjäril far, så hjärtat fröjdfullt andas.
Lyäi drufva gråter
sin purpurdagg i bålen,
och vänners sång med glasens samljud blandas.
Bland gyllne skyar randas
den sköna kärleksdagen.
Af vällust luften bäfvar,
från himlahvalfvet sväfvar
Idalia ned, af silfversvanor dragen,
och gratier henne följa,
och gudaglans beskimrar diktens bölja.
Då ilar jag kring världen,
den stora, njutningsfulla,
12. — Nationallitteratur. 10.
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
