Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VISPERDALENS SAGA.
Det hviskar i den stilla dalen;
hvem hviskar där?
Det är ett slag af näktergalen:
det bäcken är —
Nej, bäcken stannat;
tyst fågeln är.
Det är väl annat,
som hviskar där.
En jungfru satt med krans i håren
vid Visperbäck,
som ängeln mild, som ros om våren
så frisk och täck.
Hon hviskar trogen:
”Min natt var lång,
så hemsk är skogen;
kom hem en gång!”
Det suckar i den stilla dalen;
hvem suckar där?
Det är väl dufvans suck i alen:
det floden är.
Nej, dufvan lilla
ej suckar så,
och Rhen är stilla —
hvem suckar då?
En yngling inom fängselmuren
i mörker satt.
Han suckade, och kring naturen
ljöd sucken matt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
