Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sidan af skorpkorgen, där den skönaste skorpan låg och lyste,
fram åt s’ta frun att taga.
Albert hade emellertid dragit på sig stöflarna. En knappt
märkbar nick ifrån Saras hufvud utgjorde ett tyst god morgon.
Detta lilla sken ifrån hennes nyvaknade glada ansikte var
för honom en uppfriskande morgonrodnad. Han tyckte sig
blifva varse, att hon vinkade honom; han gick fram och satte
sig på den breda sängkanten, hvarigenom den under natten
obegagnade delen af bädden nedtöjdes. Annette bjöd nu
honom sitt kaffe. Han tog, och det smakade.
”Befaller herrskapet mer?” frågade hon beställsamt i
dörren. ”Hvarför icke,” sade Albert. Hon gick ut.
Efter en stunds förlägenhet anmärkte han: ”Bästa Sara,
jag inser huru du med rätta förargas öfver de falska titlar,
folket ger dig och mig; men under resan besparas oss många
ledsamma uttydningar och dumheter, om detta får hafva sig
så, som det en gång tagit sig före att begynna ... eller ...”
”Jag har insett detsamma,” svarade hon, ”och förargas
icke. Jag skulle för ingen del hafva velat utsprida en osanning,
men då den gjort sig själf, så ... och ... Albert, jag är
mycket glad, att du nyss icke missförstod mig eller
misstyckte, då jag vinkade dig att komma hit och sitta ned den
där delen af sängen ... det är en förskräckligt bred och rar
säng, det här, jag har sofvit som en drottning ... Men jag
vill icke flickan skulle märka, att den där delen varit
obrukad: hon skulle därigenom fått underliga tankar om oss.”
Albert tog på sig sin rock, nalkades dörren och sade:
”Jag skall gå ned och se efter, att de spänna före.”
Han gjorde så. De beställda hästarna hade ankommit,
också en parvagn, hö och halm hela bottnen full, samt två
sitser, bestående af vanliga hårda bondstolar. ”Hon tycker
ej om de här bondsakerna, hon, det har jag hört; gästgifvaren
måste låna mig en sits med dyna,” sade han för sig själf.
Han gick, och efter en stunds parlamenterande fick han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
