- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 12. 1800-talets äldre prosadiktare. 1. Cederborgh, Crusenstolpe, Fredrika Bremer, Sophie von Knorring /
26

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— En öfver måttan präktig afton, ers nåd! yttrade
magister Husælius, som med gravitetiska steg kom ifrån
studerkammaren och vördnadsfullt höll den nytända tobakspipan
bakom ryggen. — Rök ni! sade friherrinnan ganska vänligt.
— Husælius tog då åter pipan från ryggen, sög upp den ånyo
och blåste tobaksröken från sin mun i långa hvirflar mot den
fria himmelen. — Månne man icke borde taga sig någon
motion på maten och njuta naturen? tillade han med en liten
bugning.

— Jo, vi kunna göra en liten promenad till Anne Maries
kiosk, om du så vill, bäste Thrazenberg, yttrade friherrinnan,
och hofjunkaren följde henne i samma stund.

Promenaden företogs alltså; lilla mopsen, som haltade
på vänstra bakbenet, sprang förut och gjorde fientliga anfall
emot grisarna i vägen, och magistern gick några steg
bak-efter för att icke genera med pipan, görande, såsom något
litet entomolog, sina anmärkningar öfver spindelhonornas sätt
att väfva med stjärten emellan gärdsgårdsstörarna och deras
ohöflighet att stundom bita sina herrar och män.

— Apropå! sade hofjunkaren vid framkomsten till
kiosken, har magistern avisorna med sig? Jag läste dem i
dag så flyktigt och ögnade blott på käringens ömkliga fall i
Norrström.

— Ja vasstrecken! svarade magistern, drog upp avisorna
ur fickan (hvarvid en bit tobak händelsevis följde med)
och lämnade dem till hofjunkaren, som påsatte sina glasögon,
men kunde dock ingalunda läsa, ty det var skumt för hans
ögon, hvarför han ock öfverlämnade bladen till sin dotter,
fröken Anne Marie, som på pappas befallning (ty öfver henne
hade han makt) skulle läsa högt. — Hon började:

”Stockholms-Posten. Utdrag af ett bref ifrån Gö-te-borg,
da-teradt den 7 sistledne mars. Nu ty-ckes sill-sill-fi-fi-”

Magistern höjde sin röst, talade och sade: — Nå, nå, lilla
fröken, är det något ord som är svårt, så stafva, som jag lärt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/12/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free