- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 12. 1800-talets äldre prosadiktare. 1. Cederborgh, Crusenstolpe, Fredrika Bremer, Sophie von Knorring /
33

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bestulen, framstammade han, darrande af köld; var så
beskedlig och låt sätta efter tjufvarna.

Gästgifvaren mätte den underlige ynglingen med
misstänksamma ögon och tyckte sig igenkänna sin egen päls,
den han på klubben hos kapten Spelhausen under Sala
marknad förlorat. — Hvad är ni för en karl? ropade han
med stentorsstämma.

— Ack! jag är bestulen på allt hvad jag äger och har,
svarade Uno.

— Ni ser ej ut som ni haft mycket att förlora, sade
gästgifvaren. Dessutom torde det väl då gått samma väg det
kommit, tillade han med hotande åtbörd och hånande min.

Detta föga tröstande svar nedslog Uno ännu mera. —
Herre, var rättvis, hade han dock mod att säga, ni är
gäst-gifvare och bör ansvara för resandes trygghet. Eftersök
tjufvarna; herrn stannar annars i ansvar.

— Det angår mig inte, mumlade gästgifvaren. Med dessa
ord återvände han och lämnade den olycklige i en gruflig
belägenhet.

Unos brådska hade hindrat pigan att uppgöra någon eld;
hon hade endast nedkastat vedfamnen på golfvet och
uppsmetat ljusbiten emot muren, där den blifvit kvarsittande och
brann med en lång veke och ett matt och dystert sken.
Fotterna började att kylas i detta rysliga rum, då han hörde
bojorna slamra i salen utanför (så var likväl ej förhållandet;
en bonde släpade endast ut ett par gamla oxselar med kedjor,
dem han där förvarat öfver natten). Nu intog den yttersta
förskräckelse hans själ, och med utseende af en verklig
miss-dådare afvaktade han sitt öde.

Dörren öppnades ändtligen, och gästgifvaren inträdde
ånyo jämte hållkarlen, åtskilliga bönder och pojkar, hvilka
hört berättelsen om pälsen och af nyfikenhet skockat sig
för att få betrakta tjufven, som bestulit fanjunkaren. Alla

3. — Nationallitteratur. 12.

33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/12/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free