- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 12. 1800-talets äldre prosadiktare. 1. Cederborgh, Crusenstolpe, Fredrika Bremer, Sophie von Knorring /
270

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nu hade sett den mycket omtalade och hemlighetsfulle
grannen på Ramm. Och han må nu heta Romulus eller
Romanus, göra skäl eller ej för fru v. P * * s roman, så är
det visst, att hans uppträde för oss hade en verkligen
romantisk färg och hans utseende äfvenså. Jag tillstår, att jag är
ganska nyfiken att se något mera af honom; jag är viss
på, att blott jag en gång får se honom en face, så skall jag
genast kunna säga om han är en spion eller blott en
beskedlig karl, som har ledsamt, om han är en Don Miguel eller
en Howard, ty den berättelse, jag hörde i himmelriket, var
af denna senare karaktär.

Efter omkring en timmas spatsergång kommo vi hem.
I förmaket satt ma chere mére vid sin patiens, lagman Hök
bredvid henne. Allt var som om ingenting märkligt förefallit.
Endast ma chöre mere’s ansikte var blekt och ovanligt
allvarligt. Hon hälsade vänligt på oss, men talade till ingen. Tuttén
gaf oss te. Jane-Marie satte sig till fortepianot och spelade ett
svårt stycke af Herz, mera svårt än vackert, tyckte jag.
Men så hon spelar! Hon är en fullkomlig mästarinna på
fortepianot. Det är skada, att hon ej har röst. Vi skulle
eljest sjunga tillsammans. Men hon skall ackompanjera mig.
Jag är lycklig att ha henne till svägerska. Hvilken skillnad
mellan Jane-Marie och Ebba! Ebba var likväl söt denna afton
och ville blott ha alla människor att dansa. När ingen ville,
började hon dansa för sig själf i nästa rum och sjöng därtill
helt täckt. Peter åt upp henne med sina ögon. Jag undrar
ej därpå. Hon är en liten gratie, när hon är god och glad.
Halft för att göra henne till nöjes, halft förförd af en hemlig
danslust, gjorde jag henne efter en stund sällskap. Vi
förförde Jean-Jacques och slutligen själfve Peter och dansade
en stund i våra hjärtans munterhet och till Ebbas obeskrifliga
glädje. Men när herrarna trötta öfvergåfvo oss och Ebba,
uppkrupen i ett soffhörn bredvid mig, började berätta om
alla baler, som hon varit på förliden vinter i Stockholm,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/12/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free