Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måladt i sitt ansikte hotade han hvar och en, som skulle våga
nalkas honom.
Ingen vågade, utom — hans mor. ”Blifven stilla!” sade
hon till den andre, och med fasta steg och lugn hållning gick
hon fram till sin son, lade handen på hans hufvud, böjde
det djupt ned och frågade med en röst, som lät blodet stelna
i mina ådror, om han ville underkasta sig hennes vilja eller
mottaga — hennes förbannelse!
Mor och son sågo hvarandra i de trotsiga, flammande
ögonen. Så stodo de länge. Ännu en gång upprepades frågan,
och därpå följde från båda sidor förfärliga ord. Sen blef det
tyst. De förbannande läpparna stelnade, de trotsiga blickarna
slocknade. Mor och son sjönko båda ned i djup vanmakt.
Man bar dem till hvar sitt rum.”
Björn tystnade. ”0, grufligt, grufligt!” sade jag, i det
jag rysande lutade mitt hufvud till hans axel.
Björn var blek och teg en stund, i det han såg stint
framför sig. Sedan återtog han:
”Båda återvunno sansning, men sågo hvarann ej mer
denna afton. Jag ville tala med Bruno, men han låtsade
sofva, och slutligen förfogade jag mig i mitt rum. O.n natten,
när allt var tyst och mörkt, hördes plötsligen i Brt os rum
ett vildt, uthållande och genomträngande skri. Jag sprang
upp och skyndade dit in. Brunos mor stod där allena, med
utslaget hår och vildt, förstördt utseende — Bruno var
borta. Det öppnade fönstret tycktes visa, att han rymt
därigenom, ehuru ett hopp från denna höjd syntes nästan otroligt.
Det var likväl så. Bruno hade denna natt rymt ur
modershemmet och — vände aldrig åter. Aldrig hörde vi något mer
ifrån honom. Förgäfves voro alla efterspaningar. Bruno
var borta, som om han varit borta ur de lefvandes antal.
Sjutton år ha gått förbi sen denna olyckliga stund, och vi
ha ej rönt minsta spår af hans lif. Vi ha således tagit hans
död för gifven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
