Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då han vände sig om på tröskeln, yttrade han med en röst,
som Gabriella aldrig förr hört honom begagna: ”Har du
din hemlige älskare här, så önskar jag att få tala med honom,
och det ju förr dess hellre!”
”Min hemlige älskare?” upprepade Gabriella rodnande,
”jag vet icke af någon sådan, jaktlöjtnanten har friat till
mig, och jag har bedt pappa ge sitt samtycke, men pappa
reste och lämnade mig att reda mig på egen hand.”
”Och huru har du redt dig?” frågade Birger och kastade
sig på en stol. ”jag säger dig förut, Ella, att du i evighet
aldrig blir Årnmans hustru! Och de goda tankar jag förut
hyst om honom ha alldeles förgått, sen han så listigt, eller
troligen i bägge i samråd, kunnat narra oss. Det var gement
gjordt, och förr än jag samtycker till ditt giftermål med
jaktlöjtnanten, skall jag spärra in dig i bur. Nu vet du min tanke,
och du bör sen gammalt ha i minne, att jag icke låter gyckla
med mig.”
”Son, son, tänk på hvad,du säger!” mumlade
Haralds-son och smög sig smekande omkring sin förgudade älskling,
åt hvilken han ej skulle haft mod att säga hvad Birger nu
funnit nödigt.
Gabriella syntes icke förfärad öfver Birgers ovanliga
utbrott. Nej, hon hade nu upplefvat så mycket, att detta
hvar-ken gjorde till eller ifrån. ”Du vill tvinga mig,” sade hon
till brodern, "att afstå från det löfte, jag gifvit Arnman
tvång skulle likväl ej haft någon makt öfver mig, om jag
icke redan själf funnit hvad jag borde göra. Arnman reste
härifrån före Rosenberg, och bägge medtogo min försäkran,
att jag icke skulle tillhöra någondera af dem. jag har sagt
dem, att jag aldrig gifter mig, och det håller jag!”
”Det var, min själ, det förnuftigaste ord du kunde
lofva!” sade Birger stillad. "Och om du än bryter ditt löfte
längre fram, äro vi dock nu af med jaktlöjtnanten. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
