Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var en kärlek med alla möjliga poststämplar. Ett af hans
bref till dottern var af följande lakoniska innehåll:
"Dyrkade Therese!
Din far är oartigheten, men som du är älskvärdheten,
så förblir jag ihärdigheten.”
Han skickade äfven presenter till familjen: broschyrer
rörande järnhandteringen til i fadern, Hagbergs predikningar
till modern, madame Cottins romaner i original och dyrbart
inbundna till dottern, trumpeter och snurror till sonen samt
till yngsta dottern ett grönt flor med rottingställning till skydd
mot flugorna och myggen. Man återsände presenterna, men
han skickade dit dem för andra gången, och när ingen ville
mottaga dem, lät han stjälpa ut hela härligheten i farstun
midt för salsdörren.
Ofta när Therese var ute med sin ordinarie fästman,
löjtnant von Aken, för att promenera eller "profgå”, såsom
det heter förlofvade emellan, öfverraskades de unga tu af
vår extrafriare, som förebrådde Therese, fast i de mildaste
ordalag, för det hon ute på gatorna visade sig med en person,
till hvilken hon omöjligen kunde komma i något innerligare
förhållande. Därefter och nästan i samma andetag förebrådde
han löjtnanten för det denne ville tilltvinga sig en flicka,
som bestämdt skulle bli olycklig i sitt äktenskap med en
militär, samt besvor denne i religionens och mänsklighetens
namn att återge henne sin frihet, på det hon måtte bli i
tillfälle att med det snaraste göra ett nytt och för hennes
framtid lyckligare val.
Löjtnanten skummade af raseri och utfor i de häftigaste
ordalag mot den oförskämde interlokutören, hvilken han
hotade att vid lägligt tillfälle slå armar och ben af, och
hvilket hot gaf Dugge i sin ordning anledning förklara, det
han, med all sin aktning för herrar militärer, likväl icke
kunde frånkänna dem en viss råhet i åsikter och beteende,
uppkommen dels genom bristfällig uppfostran vid krigsakade-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
