- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 13. 1800-talets äldre prosadiktare. 2. Emilie Flygare-Carlén, August Blanche, Orvar Odd, Onkel Adam /
222

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bitterhet öfver att plösligen se sig gjord till föremål för otack
från deras sida, af hvilkas gunst han har skäl att anse sig
tvärtom framför andra förtjänt; men världen är rik på gäckade
förväntningar för något hvar af oss, och det skadar icke att
däremot sätta en smula filosofi. Man har sagt, att
Crusen-stolpes bana som ämbetsman var med allo afbruten och att
den afklippta tråden icke åter kunde knytas ihop, efter att
han inträdt i ”systemets” tjänst som publicist och en vacker
dag icke längre fann sig kunna som sådan fortfara. Vi tro
icke, att detta är så afgjordt. Vi föreställa oss tvärtom, att
han själf, om beväpnad med litet mera kallblodighet, tålamod
och denna himmelska dygd att ”finna sig i sitt läge”, ännu
alltid skulle ägt det i sin makt att göra sin talang och sina
många personliga företräden gällande utan att precis beträda
en helt ny väg, hvilken för öfrigt icke var och aldrig blef
för honom fullt naturlig. Crusenstolpe som
oppositions-kämpe gjorde (det var tydligt, att så måste ske) i första
ögonblicket ett oerhördt uppseende; det alldeles förvända sätt.
hvarpå man från vederbörandes sida tog denna sak, satte
hetsighet mot hetsighet och slutligen ökade en ”faute” med
tämligen mycken godtycklighet och en stränghet, som icke
var ädel, skänkte ”martyren” en popularitet, genom hvilken
han till en tid nästan måste anse sig rikligen ersatt för sina
lidanden. Men med allt detta hade han på intet vis skapat
sig en sådan ny ställning, som han med sina rika gåfvor bort
kunna göra anspråk på. Detta låg i sakens natur.
Crusenstolpe hade genom en händelse blifvit oppositionens man.
till och med frihetens man, men man kan vara detta på
mycket olika sätt, och det skulle dock en gång varda
uppenbart, att Crusenstolpe var det endast på sitt eget vis, men icke
alldeles så som tiden fordrade. Så långt som orden räckte till
och så långt som klandret kunde nå, där var Crusenstolpe
frihetens målsman — och vi säga icke, att ej äfven i en fras
kan ligga sanning och att ej i Crusenstolpes obarmhärtiga räfst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/13/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free