- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 13. 1800-talets äldre prosadiktare. 2. Emilie Flygare-Carlén, August Blanche, Orvar Odd, Onkel Adam /
314

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

äktenskap lefvat i inbillningens värld och läst romaner, blef
utom sig af fasa: men hon dånade icke och fick inga spasmer.
Nu var nöden för dörren. Jag hjälpte patronen med att afsluta
hufvudboken för att få se ställningen, och det befanns att
Gyllebo kunde bibehållas, men med så stora inteckningar,
att den besparade inkomsten skulle bli ringa.

Detta skedde. Man lånade penningar och betäckte
sålunda bristerna.

I familjerådet beslöts att man ”för skenets skull” ville
behålla Gyllebo, kosta hvad det ville.

Mitt år nalkades sitt slut. Jag, som varit patrons ende
vän, hade just därför ej fått något förtroende eller någon
vänskap från patronessans sida. Den gemensamma olyckan
sammanjämkade oss, alldeles som olyckorna sammansluta ett
splittradt, grälaktigt folk. Patronessan blef ock mildare till
sinnes; hon var bunden vid sin man, ägde själf ingen
förmögenhet och saknade mammas moderliga råd. Hon
berodde nu endast på om patron kunde hålla affärerna uppe,
och för att göra det måste hans lynne, nog tryckt förut,
uppmuntras.

Patronessan måste således ändra uppförande mot
honom. Hon måste till och med afskeda sina många jungfrur,
sin köksa och en stor del af personalen. Hon var nästan i
förtviflan.

Unge Napoleon kunde ej längre få en kostsam och på
det hela onyttig uppfostran. Han önskade själf också att
med det snaraste komma från boken och ut i det
praktiska lifvet; han önskade komma till sjöss, såsom mest
passande för hans lynne, ojämnt och nyckfullt såsom hafvet
och de vindar, som stryka däröfver.

Då jag flyttade om hösten, var allt stilla i huset.
Patronessan gick i sitt hushåll, fastän det gick tråkigt. Patron
satt på sitt kontor, fastän också det gick tråkigt — men han
gladde sig dock åt att han hade husfred. Det föreföll honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/13/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free