Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Sverige åter flammade det gamla rysshatet upp, och
man drömde om intet mindre än Finlands återeröfring. Så blef
frihetssträfvandet riktadt utåt, och ungdomens svärmeri för
yttre storhet fick en grund — visserligen inte den bästa —,
på hvilken det kunde bygga sin luftiga dröm om en borg
för Nordens trenne folk.
Denna rörelse fann, som sagdt, sina ifrigaste talemän
bland studenterna, — helt naturligt, då de hade de litterära
förutsättningarna därför, och äfven de äldre akademikerna
rycktes med. jämväl de, som afskydde liberalismen, kunde
vara med om skandinavismen; så t. ex.. Atterbom, som
därigenom lär återfått de åhörare, han förlorat genom sin
kamp mot ’’rabulisterna”.
Det slesvig-holsteinska kriget 1848 väckte danska
sympatier i mera vidsträckta kretsar, men annars voro de
nordiska studentmötena 1843, 1845 och 1856 de främsta
utbrotten af skandinavismen. Vid sexorna och bålarna
strömmade på vers och prosa en retorik, som vi nu hafva svårt
att uppskatta, men som hos de flesta nog var uttrycket för
ett djupt och äkta svärmeri. Och trots allt som händt —
det var en idé med gripande och lyftande makt. Andra
tider än våra skola måhända bättre kunna förstå den. Bland
de många, kallade och okallade, som i Sverige blefvo dess
tolkar, voro främst Nybom, Malmström, Strandberg och
Sturzen-Becker.
För studenterna upprann nu en tid af förr icke anad
glans. Att vara student innebar i och för sig något obeskrifligt
högt och härligt. Ordets egentliga betydelse — att vara strängt
vetenskaplig forsknings ödmjukt sträfvande tjänare — lade
man ej så mycket vikt vid; studenten blef bäraren af det
ideella öfver hufvud. Det var den nationellt skandinaviska
rörelsen i förening med ”associationsprincipen” (ett af den
nya tidens slagord), som framkallade sammanslutningen till
allmänna studentkårer, men där bakom ligga åtskilliga roman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
