Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiska och äfven särskildt humanistiska föreställningar. I
motsats till den borgerliga liberalismen, sådan denna nu
segrande framträdde med sin utpräglade utilism, skulle
studenten häfda idéernas makt; tack vare sin uppfostran i
antikens, särskildt Hellas’ kultur ägde han monopol på den
högre bildningen, hvilken omfattade både det allmänt
mänskliga och det nationella, estetiskt förädladt genom grekernas
harmoniska idealitet. Här stod den oförgängliga humaniteten
gentemot tidens materialism, här stod studenten gentemot
brackan! * Uti Danmark, där akademikerna äfven politiskt
voro ledare och bildade kärnan i det nationalliberala partiet,
fingo dessa tankar sitt klassiska uttryck i de af Christian
Winther redan 1820 skrifna versraderna:
Herrer vi ere i Åndernes Rige,
vor er den Stamme, som evigt skal stå!
Samma motiv och ton återfinnas i Topelius’
"Studentvisa” (1852):
Vi äro andens fria folk,
som, stolt att vara ljusets tolk,
skall evigt kämpa för dess rätt,
kring världen sprida det . . .
Vi äro morgondagens släkt,
den nya tidens morgonväkt. . .
Och evig är vår unga vakt
som själfva ljusets makt.
Från Sverige känner jag inget så typiskt exempel, men
känslan fanns nog, om den också ej bröt ut så öfvermodigt.
Studenterna hade i annan mening än förut sina egna skalder,
i Uppsala Nybom, Wennerberg, Malmström, i Lund
Strandberg, Nyblæus och många andra. Studentsången hade funnits
* »Skinnbrackor» kallades af ålder handtverkarne, upplyser Gunnar
Wennerberg, emedan de buro knäbyxor af skinn.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
