Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om än ur tusen sår du blöder, — lider,
du får ej lämna bort en fotsbredd mark.
Så är vår tro. — Dig alla svenskar mana:
Bred öfver Slesvig Skandinaviens fana!
Vi svurit tro i lifvet och i döden,
med eldig ungdomsfröjd, med ungdomsmod,
vi svurit blanda samman våra öden:
hur gärna gåfve vi för er vårt blod!
Och blod just plägar icke svensken spara,
när helst det gäller ära eller fara.
Vi vänta. — Kanske snart är inne stunden,
då ock för Sverige ärans timslag slår,
då vapen rassla uti Odinslunden
och hvar student i öppna ledet står.
Om Oskar vill, då glade vi ej dröja
att, starke i vår Gud, baneret höja.
Det blåser friskt ifrån den södra jorden,
och lifvet spelar i de unges blod,
och fädrens grafvar, spridda öfver norden,
och häfdens röster ropa till oss: mod!
Ja, famn i famn vi bedje och vi svärje:
Åt kungen lycka, — ära, Gud, åt Sverige!
* * *
SÅ SÄGA SVERIGES STUDENTER.
1848.
Om alla strängar på den svenska luta
dock voro lika många svenska svärd,
och hvarje bön, de unga hjärtan gjuta,
en man, fullt rustad för en riddarfärd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
