Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Champagnepärlor glödde, kristallerna blänkte,
och damer, som houris i paradis, skänkte
i guldkårl sorbeten, så läskande sval;
vi rumlade lustigt — och drucko, cospetto,
som källvatten cypervin och orvietto,
så ljuflig som honung i Josafats dal.
Vi vällustens rågade bägare tömde
och lågo i flickornas armar och drömde;
vi mätta oss njutit i frossande lag
och kärleken dyrkat, än tillbedit kvinnor
som drottningar, än dem befallt som slafvinnor,
och kittlas ej mera af deras behag.
Ty lasten blir tråkig, dess retelser domna,
nervsträngarna slappas, lifsandarna somna;
för djärft spända lidelser mattas och dö.
För nöjenas nektar förlorar man lusten
och går som Rinaldo svårmodig på kusten
och leds på Armidas förtrollade ö.
Som doftande dandys, som yppiga lorder,
som magra banditer af upplösta horder,
i trasor, i purpur, i järn och i gull,
de ystra våghalsarna irra förklädda,
som uppskrämda ugglor för dagsljuset rädda,
fredlösa på jorden för samvetets skull.
Vårt fosterland är hela världen den vida;
och jagar oss faran, vi undan den glida
på fotter, så snabba som skidor på snön.
Vi slingra oss smidigt som ålar i vatten
och bukta hvar utkik förbi, som fregatten
ett lurande blindskär i mörker på sjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
