Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då lät han i Dunbar, staden ni vet,
hos gamle Joe på den "Gyllne komet"
sin klippare sadla med prakt och smak,
med stålblankt betsel och rikt schabrak,
förvandlade själf sig till kavaljer
med fjäder i hatt på riddarmaner
— den unge John Faa det klädde väl —,
med silfversporrar uppå sin häl
och svärd vid sidan ... Så satt han opp
och ilade af i stolt galopp.
Helt lustigt gick då hans kavalkad
ifrån bygd till bygd, från stad till stad.
Mötte han på sin ryttarefärd
en usling, af sorg och armod tärd,
han gaf sin skärf med ett vänligt ord,
och tiggarn bjöd han till sitt bord;
men fick han till granne en herre fin
med arm i sidan och uppnäst min,
då sköt han högförnämt ut sin barm
och satte själf i sidan en arm,
lät bringa sig strax hvad bäst där fanns,
ett dussin vinkrus, sex till mans,
man tömde de två, och resten? — ”Hör hit!
du källaresven, det är din profit!"
Men öfverallt hvar han kom och gick,
af flickorna gärna i lönn han fick
en vänligt strålande liten blick,
och mödrarna själfva, trots sina år,
trots pröfvad dygd och gråsprängdt hår,
de kunde ej riktigt låta bli,
när han, John Faa, red där förbi,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
