Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
forskningen, å andra sidan såsom en ”otroshjälte”, en stridsman
för kätterska och farliga fritänkarmeningar. Arbetet gaf
anledning både till vetenskapliga och populära fejder; att det
omfattades med varmt intresse af de många, som trängtade
efter klargörelse på detta område, är uppenbart af dåtida
intyg. Bland dem som med stor sympati omfattade
Rydbergs skriftställeri på detta område var ock Boström. Andra
skrifter, som utgjorde frukter af Rydbergs teologiska,
religionshistoriska och kulturhistoriska studier under denna tid,
äro Jehovahtjänsten hos hebreerna, den fängslande
kulturskildringen Medeltidens magi (båda först offentliggjorda i
Svensk Månadsskrift för fri forskning och allmän bildning
1864), samt Urpatriarkernas släkttaflor i Genesis (1870).
Med anledning af sina teologiska arbeten valdes Rydberg
till lekmannaombud vid det första kyrkomötet (1868).
Under de senare åren af 1860-talet befann sig Rydberg
för öfrigt i en mycket nedtryckt sinnesstämning, som vållade
att hans dådlust stäcktes, och hans alstring blef ringa i
jämförelse med den närmast föregående tidens. Af mera
skönlitterär art är från denna tid endast att anteckna hans
sysslande med en öfversättning af Goethes Faust, som dock icke
nu fullbordades, hvaremot han i Ny Illustrerad Tidning
offentliggjorde några synnerligen intressanta studier öfver de
olika karaktärerna i det Goetheska mästerverket kallade
Bilder ur Faust.
Rydberg var under riksdagarna 1870—72 representant
för Göteborg i andra kammaren; han deltog dock
jämförelsevis föga i debatterna, yttrade sig i en del kulturfrågor och
i försvarsfrågan, slöt sig närmast till landtmannapartiet och
insattes af detta parti i försvarsutskottet vid urtima
riksdagen 1871 och i konstitutionsutskottet 1872. Under denna
tid deltog han ock flitigt i det journalistiska arbetet, bl. a.
under kriget 1870—71, därvid hans sympatier, i strid mot
den allmänna svenska opinionen, voro på tyskarnas sida;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>