Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skref en hel mängd ypperliga krönikor i skilda ämnen under
rubriken Ett och annat, vidare den lilla julberättelsen Lille
Viggs äfventyr på julafton (1871). Under dessa år sympatiserade
Rydberg lifligt med den folkliga riktning åt en nordisk
nyväckelse, som kom till orda i de olika nordiska landen
och som aflöst ”intelligensens” skandinavism; hos honom
tog detta sig särskildt uttryck i hans ifver för en
språkrensning, riktad ej blott mot romanska utan ock mot tyska
inkräktare i svenskan; han sökte ersätta dem med ord ur
fornspråk och landsmål eller med nydaningar. Emellertid
gick han härvid till öfverdrift och hans prosa fick under
några år en tvungen och sökt prägel. Han insåg ock snart
detta, och när den första ifvern svalnat och måtta inträdt
i språkrensningen, visar sig hans språk hafva utgått stärkt
ur detta järnbad. Dock bibehöll det ännu någon tid ett
visserligen manligt och klangfullt men dock något stelt
förnämt kynne.
År 1874 företog Rydberg en resa öfver Paris till Rom,
som blef af stor betydelse för hans skönlitterära författarskap.
Nu väcktes ånyo hans håg att syssla med det skönas värld.
Närmaste frukten af hans resa framträdde i några
omdiktningar af Romerska sägner om Paulus och Petrus (1874),
i Blyertsteckningar från Rom och i en rad dels konsthistoriska,
dels historiskt-psykologiska uppsatser om Den meliska
Afrodite (1874), Romerska kejsare i marmor (1875—1876) och
Antinous (1875), senare samlade under den gemensamma
titeln Romerska dagar (1877).
Dessa själfulla och formsköna prosauppsatser med sin
blandning af vetenskap och konst hälsades med förtjusning,
och det började nu alltmera uppgå för den bildade svenska
allmänheten, hvilken stor prosaskriftställare Sverige ägde i
Viktor Rydberg.
För honom själf blef denna framgång en eggelse till att
alltmera ägna sig åt ett friare författarskap. Han längtade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
