Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur känslor varma och ur tankar rene
skall, som ur marmorn Anadyomene,
det mejslas ut en bättre mänskostam.
Se, hvilka typer konsten trollar fram!
I dem vårt gudajag hon återger oss,
i Hebe flickans älskliga gestalt,
den smärte gossen träder fram som Eros,
och hvarje man skall danas till en heros,
och skönhet, skönhet stråla öfver allt.
Och där som sångens, konstens söner strida,
där ser jag tänkarne vid deras sida:
den eld jag bar i tidens morgonväkt
ifrån Olympen ned, den afundsamma,
vid den har forskarn tändt sin facklas flamma
och bär den genom natt och töcken käckt.
Där fram han tränger, fly ur altarröken
de falske gudarne som hemska spöken,
förklädda villor i en helig dräkt.
Och medan så han frälsar bundna själar,
så manar han ur bergen andra trälar,
en stark och känsellös kabirisk släkt,
som bär förutan skam sitt slafveri,
på det att människan må vara fri,
och flåsar eld ur lungor af metall
och gör ett sträfsamt verk med id och värma.
att mänskan må ha tid att tänka och att svärma,
ty det är hennes väsens rätta kall.
ty endast så kan hon den värld sig närma,
för hvilken äfven gudars blick är skum:
den outsägligt härliga och höga,
som jag har anat bakom tid och rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
