Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta i männens råd, och Assim hade gjort det på Singoallas
intalan. Dock anade han ej, att Singoalla ville detta för Erlands
skull; annars hade Assim visst icke uppfyllt Singoallas önskan.
Och medan hon sade detta, smekte hon Käck, som nu visade
sig vänlig, ty i lägret hade han aftonen förut delat Singoallas
måltid, och det var hon, som prydt hans hals med kransen,
ehuru han väl icke förstod att fästa värde på prydnaden.
Erland visade nu Singoalla en röd pärla och en vissnad
blomma; den ena sade han sig ha hittat på svedjelandet,
där hennes folk äfven nu tältade; den andra hade han tagit
från bäcken, som fått henne af Singoalla.
Men flickan ryckte den vissnade blomman från honom
och kastade den åter i bäcken.
”Jag vill gifva dig friska blommor,” sade hon; ”låt oss
plocka i kapp!”
Erland ingick på leken, och de plockade i täflande ifver
blommor vid bäckens rand. Sedan jämförde de, för att se
hvilken plockat de flesta, och då visade sig att Erlands
samling var den större, ty han hade repat händer fulla och utan
urval; men Singoallas var den vackrare.
De satte sig på kullens sluttning för att ordna och med
böjligt gräs sammanbinda blommorna till kvastar. Detta gick
illa och långsamt för Erland, men Singoalla hade en egen
smak att hopsätta blommorna, så att deras olika färger bröto
sig vackert. Den konsten hade ingen lärt henne, men hon
kunde den ändå. Då blomsterkvastarne voro färdiga, bytte
Erland och Singoalla med hvarandra, och flickan var icke
missnöjd med Erlands, fast den var ojämn, ruskig, illa
hopkommen. Slutligen sade Singoalla, att hon nu måste
återvända till lägret, ty annars skulle hennes fader, Assim och
kvinnorna undra, hvar hon vore, och söka henne. Det ville
hon icke.
Då sade Erland:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
